Extremt intressant inlägg :)

Nämn något som gjorde dig glad igår:

När en sköterska ringde och frågade hur jag mådde. Omtänksamt!

 

Vad gjorde du kl 08 imorse: 

Jag parkerade på min parkeringsplats på jobbet.

Vad gjorde du för 15 min sedan:
Kollade på Maja och kissen som sprang runt på gården :)

 

Det sista du sa högt: 
"En sån där bikini borde du köpa i svart" - sades till Maja. 

Det senaste någon sa till dig: 

"Är det Luxury fällan"- sades av Maja när jag bytte kanal på tvn.

Vad har du druckit idag: 

Vatten och kaffe.

 

Vad var det senaste du åt:

En bit mörk choklad med jordgubb- och apelsinsmak. 

Vad var det senaste du köpte: 

Veckohandling på 2200 kr och två par sommarskor.

 

Vad är det för färg på din ytterdörr: 

Vit med ett ovalt litet fönster. 

 

Vad är det för väder hos dig nu: 

Soligt och lite blåsigt. 

 

Godaste glassmaken: 

Pistage, choklad och god vanilj. 

 

Tror du på kärlek vid första ögonkastet: 

Ja.

Sover du tungt: 

Jag sover oftast bra, men inte tungt. Vaknar lätt som en plätt.

Drömmer du mardrömmar: 

Ganska så ofta. Drömde en förra veckan som var absolut gräslig. Ryser!

 

Trivs du med ditt jobb: 

Jag trivs jättebra! (Lite för mycket jobb ibland bara...)

Favoritklädsel:
Jobbet: Vardagsfina kläder 

Hemma: Mjukiskläder och tjocksockor. Sexy mama :)

Favoritlåt just nu: 

Oj, ingen aning. Är verkligen allätare av musik. Har i alla fall sjungit högt i bilen till Rihannas låt S & M när jag åkte från Ica Maxi. Oj, så fint jag sjöng!  ;)

Vad ser du om du tittar till höger: 

Maja som sitter bredvid mig i soffan med sin dator i knät.

 

Vad gör dig glad just nu: 

Att jag har glada barn, att det är fredag i morgon och att det är sommar snart!

 

Vad ska du göra härnäst: 

Dricka en kopp the och äta två Finncrisp med god ost.

Höger eller vänsterhänt: 

Höger

Humör just nu: 

Bra humör! Lite trött så är på kvällen så klart.

Favoritgodis: 

Choklad på längden och tvären :)

Kläder just nu: 

Svarta plyschbyxor, huvtröja och termosockor. Som sagt, sexy mama ;)

Sommarplaner:

Kanske Göteborg. Kanske någon liten tripp till... I övrigt vila, sol, umgås och ha det skönt!

Hur många kuddar sover du med: 

1 st rätt så platt kudde ska det vara. 

 

Spelar du något instrument: 

Nej, maken står för det musikaliska. 

 

Morgon eller nattmänniska: 

Inget av det och både ock.

Vad är viktigast för dig: 

Min familj och mina vänner.

Är du kittlig: 

Inte mycket. Prova får du se... :)

Snarkar du:
Ytterst, ytterst sällan. 

Stjärntecken: 

Stenbock

 

Äckligaste insekten:

Fästing. Farlig liten rackare det där.

Längtar du mest efter just nu: 

Sol, vila och rosévin. 

J A G N J U T E R

Jag njuter så av att vara ledig!! J A G  N J U T E R  S Å  A V  A T T  V A R A  L E D I G  !! 

Det är så skönt att höra hur makens klocka ringer och höra hur han motvilligt kravlar sig upp, medan jag kan mojsa ner mig i täcket igen och somna om. U N D E R B A R T !! Är det så att skadeglädjen över att han måste stiga upp gör det hela lite mer underbart? Nä så kan det väl inte vara? Eller... ;) ;)

Att kunna äta frukost och läsa tidningen och lite bloggar och surra lite med en ovanligt morgonpigg son är V A R D A G S L Y X!

Att sedan få lyxen att hinna prata och vara lite mer med mina barn är ju bara F A N T A S T I S K T  !! Igår åkte vi på stan och fixade vårskor, vårjacka, fotbollsskor och sådant som är svårt att hinna när alla jobbar och går i skolan. Att sedan få njuta av en kopp kaffe, en biskvi och surr med äldste sonen var en M Y S I G bonus.

Idag har jag hunnit städa lite. Inte så kul, men så S K Ö N T att få göra det utan att vara trött.

Sen har jag gått på promenad med  F I N A dottern Maja, B Ä S T A vännen Cicci och de S Ö T A S T E och C H A R M I G A S T E gudsönerna. Vi gjorde även en liten utflykt på vår altan med gott fika och skratt till gudsönerna som tyckte att bullsmulor var mycket godare än de "barnvänliga" majskrokarna som vi försökte bjuda dem på :) Jag förstår dem till fullo! Klart söt-nötarna ska ha bullar!

Att sen kunna träna magmuskerna tillsammans med dotter och svärson är K U L! Det var i alla fall kul för svärsonen som vältränad kan le åt sin svärmor som i alla fall gör sitt bästa :) Men det bjuder jag på!

Det B Ä S T A av allt är att i morgon så kommer det en ny L E D I G  D A G!

I  L O V E  I T  !! O C H  J AG  H A R  F Ö R T J Ä N A T  D E T  !!
/ Å

Är de inte så söta som man dör!!

Tusen miljoner tur

Att vara kontaktfamilj är en ny värld för oss. En ny och spännande värld!
Visst känns det bra att få ge och känna att man kan hjälpa till,  men det är ingenting jämfört med allt man får. Visst innebär det en del "arbete", omställning, nya rutiner och nya saker att tänka på. Men all glädje man får överväger allt! Alla härligt roliga kommentarer! Att få lära känna en ny individ! Att känna att vi, med vanligt sunt förnuft, kan hjälpa till. Att låta någon ta del av vår alldeles vanliga vardag och inse att vår alldeles vanliga vardag är ett bra liv.

En sak som får mig att känna mig extra varm om hjärtat och extra stolt är när jag ser hur våra tonåringar bjuder in lilla N, tar henne till sig, får henne att må bra, busar, kramar, pratar och svarar på tusen frågor, när de säger nej till henne och sätter gränser på ett klokt och bra sätt. Jag blir så stolt över att de har empati och tar henne till sig. Jag känner mig stolt som en tupp (eller höna, de är säkert minst lika stolta, speciellt så här i påsktider ;) och måste inse att jag och maken måste gjort en hel del rätt i våra barns uppfostran. 

En dag i helgen precis innan lilla N skulle sova sa hon "Jag har tusen miljoner tur. Jag har mamma som älskar och saknar mig och ni som också älskar och saknar mig när jag inte är här. Jag har verkligen tusen miljoner tur"! Underbar kommentar av en underbar tjej! 

Jag känner också att jag har tusen miljoner tur! Jag har en fin familj! Jag har fina vänner! Jag har ett bra liv!

Jag önskar  er alla tusen miljoner tur!

Kram och godnatt! / Å

Skulle familjen rasa utan maken?

"Om pappa inte fanns skulle saker inte fungera här hemma", säger sönerna i korus alldeles nyss. Jag protesterar högljutt och nästan skrikande!

För vad de egentligen menar är "att om pappa inte fanns så skulle datorerna inte fungera och vi skulle inte få lika bra hjälp med matte-läxan". Det är vad de menar! Jag är en snäll person som så klart vill att rätt ska vara rätt. Det är precis som sönerna befarar. Utan maken skulle datorerna varken bli uppdaterade, lagade eller vad man nu gör med datorer. Sant. Utan maken skulle barnens frågor kring matte-läxor förbli just frågor. Sant. Jag har inte alltid svaren. (Ni anar inte vilka svåra matte-tal det finns!) I kväll har maken varit ute på middag med sin engelske chef och naturligtvis så ska ena sonen ha datahjälp och den andre sonen ska ha hjälp med sannolikhetsläran. Kalla mig gärna trög, men där tar min hjärna och mitt föräldraskap ledigt. Jag kan inte kunna allt. Jag kan inte hjälpa alltid. Jag erkänner. Jag är inte fullkomlig :)

Jag är mindre bra på två saker. Sant. Men i övrigt kan jag det mesta  :) Och jag lever i fullkomlig övertygelse om att utan mig skulle familjen rasa ihop :)

Ps Men det var ack så skönt när maken äntligen kom hem och jag kunde få sluta låtsas förstå sonens matte-tal och sluta låtsas hitta lösningar på ett tal som jag knappt kan läsa :)

Så sant så...

Oj, vad allting är roligt och intressant plötsligt!

Vaknar vid 9 och känner att dagen ligger lång framför mig. Jag har en alldeles speciell känsla i kroppen. Kan inte riktigt förklara den. Jag förnimmer den bara. Jag funderar en stund och kommer fram till att allt plötsligt känns roligt, intressant och viktigt. Riktigt viktigt. 


Jag steker ägg och bacon. Det är roligt. Oj, så roligt!


Jag tycker plötsligt att allt i tidningen (precis samma dagstidning som jag lusläste igår) känns otroligt intressant och otroligt viktigt. Jag läser och läser och begrundar. Jag läser med stort intresse allt ifrån insändare till dödsannonser, platsannonser, all sport och allt annat som en vanlig dag varit mig totalt ointressant. Idag känner jag att jag vill veta allt, analysera allt i tidningen. Allt känns så intressant!


Jag kokar en kopp kaffe till. Fast magen säger NEJ. Men jag tycker att det känns bra att koka en kopp till. Jag låter kaffet dra ovanligt länge. Dricker koppen under långsamt, långsamt sörplande. 

Sen plockar jag undan frukosten. Jag gör det otroligt ordentligt slarvar inte alls. Jag gnider bänkar och bord så att allt blänker. Det känns så bra att göra det. Och roligt! 


Jag känner plötsligt att det känns både roligt och viktigt att torka och städa lite i kylen. Jag till och med nynnar när jag gör det. Städa, städa och torka i kylen! Att jag städade där förra veckan känns inte alls viktigt. Det viktiga idag är att jag måste göra det igen. För visst hade det kommit lite kladd där vid mjölken? Jo, det hade det. Det känns bra och viktigt att torka där nu.

Sen ser jag katten. Katten har aldrig velat bli borstad så mycket någon gång. Tror jag. Jag ser det plötsligt som en av mina viktigaste insatser för dagen att borsta katten. Borst, borst, borst. Jag borstar hit och dit och oj vad fin katten blir. Jag borstar till katten flyr mitt borstande. Enligt mig är katten inte klar än på långa vägar. Det finns mycket päls att borsta. 


Sen tittar jag till maken som sitter och tittar på Formel 1 mitt på blanka förmiddagen. Detta brukar vanligtvis få i gång mig rejält! Jag brukar inte se med blida ögon på detta. Jag brukar vanligtvis bli synnerligen uppretad och vräka ur mig några mindre trevliga ord om att han inte hjälper till och att han faktiskt kan se det där någon annan gång. Men idag, ler jag bara mot honom och frågar om han har det trevligt. Jag retar mig plötsligt inte ett dugg på att jag måste göra "allt" själv. För plötsligt så tycker jag att det är så roligt att göra allt själv. Och viktigt. Och intressant. 


Jag nynnar mig vidare till sovrummet för att bädda. Oj, oj, vad jag bäddar bra idag. Jag drar och sliter i täcket så att det ska bli så fint och platt. Jag puffar kuddarna så mycket att det sällan skådats så puffiga kuddar förut. Jag låter puffandet ta den tid som puffandet behöver. Jag stressar inte.

Jag sneglar lite åt makens garderob och tänker att kanske skulle man göra en insats... Det är ju ändå väldigt trevligt och intressant att städa garderober. Att städa makens garderob är något jag i vanliga fall aldrig skulle göra. Men idag så känns tanken så lockande. 

La, la, la - jag börjar sen sjungandes rensa tidningar. Har ni tänkt på hur kul det är! Riktigt, riktigt roligt! 

Jag tar skurmoppen och gnider hallen så golvet blänker. Detta fortfarandes nynnandes. Jag fixar och donar och allt känns så givande, trevligt och fint på nåt sätt. 

Jag fortsätter le mot maken medan jag hör ljudet av Formel 1-bilarna. Jag tänker "sitt du där och ha det mysigt, jag fixar och donar här själv, det går så bra så". 

Kanske man skulle baka en kaka så barnen får lite fika, tänker jag för mig själv. Baka är ju så himla roligt och intressant. Kanske man skulle testa på nåt riktigt avancerat recept denna gång... Oj vad det känns lockande plötsligt! 


Sen sätter jag mig här och börjar blogga. Oj, oj, så roligt och intressant det är! Jag som inte tyckt att jag haft nåt att skriva om på väldigt länge känner plötsligt hur mycket jag har att berätta. Det känns plötsligt som om jag lever ett väldigt intressant liv och att det nästan vore skamligt att undanhålla er från mina tankar och mitt liv. Klart att jag måste blogga. Länge måste jag blogga. Ett långt inlägg måste jag skriva. Oj så roligt och intressant! 

Vadan detta!? Varför blir plötsligt allt, precis allt så otroligt viktigt, roligt och intressant!? Varför har jag mitt i alla dessa  roliga och intressant vardagbestyr ett lätt ångesttryck över bröstet och tankarna på ett annat håll? 
Jag kommer på vad det är! 
Det är S K R I F T L I G A  O M D Ö M E S - Å N G E S T E N som kryper sig på. Jag vet att jag måste! Jag vet att jag måste sätta mig ner och börja skriva omdömen! Det är därför allt annat, som i vanliga fall är skittrist, plötsligt känns så viktigt och roligt. Jag vet att jag måste skriva omdömen varje vaken minut de närmasta dagarna. Jag vet det. Rent logiskt vet jag också att när jag väl börjat så går det hyfsat bra. Men nu så här innan så känns det som ett oöverstigligt hinder. Men det är bara att ta tag i det. Nu! 

Men först ska jag skura toan, vika tvätt, fixa i garaget, sortera böcker i bokstavsordning, sortera trosorna i färgordning och annat som känns så otroligt roligt, intressant och viktigt. 

:) / Åsa

Vi har gjort en hjort

Idag har vi gjort en hjort. Det är något jag aldrig gjort förut. Men det var riktigt trevligt. Jag tog maken med mig och gick på en promenad för att hitta det vi behövde till vår hjort. 

När man ska göra en hjort behöver man detta.

Ska vi ta den här? Nä, den passar inte...

Men den här tar vi. Den ser fin ut!

Lite lätt snickeriarbete för att få allt att passa.

Så där ja, nu har vi gjort en hjort! Fin va! Som ni såg var det mest maken som arbetade. Men till mitt försvar ska sägas att jag gjorde grovjobbet och förarbetet genom att klicka hem hjorthuvudet på www.mångarum.se Nu hänger huvudet i vårt vardagsrum.

Närbild på själva betonghuvudet. Småroligt text, tycker jag!

Ha en fortsatt bra lördagkväll! / Åsa

Lilla snigel akta dig annars tar jag dig

Hej!

Tänk så många roliga saker jag får vara med på under mitt sportlov! Jag har återupptäckt bebissången. Det är inte så att jag tvingat mina halvvuxna barn att sitta i ring och sjunga "Lilla snigel", "Blinka lilla stjärna" och "Bä, bä vita lamm". Nog för att jag kan vara en ganska tuff och hård mamma, men så långt som att tvinga tonåringarna att ha sångstund har jag inte gått ännu ;) Men kanske snart... :)

Jag och Maja fick följa gudsönerna och deras mor på bebis-sång på biblioteket i stan. Oj, så många söta och randiga bebisar det var där. Det syntes tydligt att randigt är ett hett vårmode bland stans bebisar. Det var randigt både på längden och bredden. Det fanns en del mammor som nästan (skratta inte, jag sa ju nästan...) var i min ålder, men de flesta var unga. De såg ut som Maja och hennes kompisar. Typ nästan. Fast å andra sidan var det ju så när jag hade små barn, jag var 24, 26 och 28 när jag fick mina barn. När man tänker tillbaka (och tittar på foton) ser man att man själv var en ganska så ung mamma. Tittade senast igår på foton från när barnen var små och jag hade ett babylent ansikte utan en enda rynka. Tänk om man hade haft vett att uppskatta det mer! Nu står man här med rynkor både här och där. Men å andra sidan kan jag tycka att jag är så mycket lugnare och tryggare i mig själv nu. Trots (eller på grund av) mina rynkor.

Baby-sångerna var ungefär samma som då när jag gick på babysång och öppna förskolan med mina små telningar. En och annan version var upp-hottad och gick liksom lite snabbare (eller är det jag som blivit långsam... ;) Vissa rörelser kändes inte heller igen från forntiden (eller är det jag som inte orkar röra mig så där längre...)

Trots alla supersöta bebisar som var där så tycker man alltid att de barn man själv är där mer är klart sötast! Så var det när jag var där men mina barn och så var det idag när jag fick återuppleva baby-sång med gudsönerna. Ni är sötast, killar! <3 <3 Tack för att tant Åsa fick följa med!

Ut med det gamla, in med det nya

Ut med det gamla och fula från garderoben!!

In med det nya!

Jag har även rensat skafferier och skåp och slängt gamla uråldriga matvaror som hade planerat att krypa ut själv.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Soliga, lediga, härliga måndag

Nämen alltså vilket härligt väder vi haft idag. Strålande sol och plusgrader! Sportlovet kan bara inte börja bättre!

Startade med en lagom lång sovmorgon. Sen bakade jag lite LCHF-bröd jag hittade recept till på en blogg. Brödet skulle gräddas i stekpanna. Jag har faktiskt inte smakat brödet än, men det blir nog gott till frukost i morgon. Passade även på att baka en chokladkaka till sportlovslediga barn och fina grannar.
Sen blev det en härlig promenad med Maja, Cicci och två sockersöta pojkar som var på ett strålande humor idag. Jag kan säga att man blir väldigt varm av att skjuta en tvillingvagn. Jag har glömt hur det känns att ha två barn i en vagn. Kommer ihåg när våra barn var små och vi hade en bred syskonvagn som man vandrade många bil med. Bra träning är det i alla fall.

Sen blev det fika i solen på vår bro. Även L & G fick äta ute för första gången. Sen drog vi de små i pulka och lurade i dem att vi var i Åre. Vi kände att vi ville att de skulle tycka att deras första sportlov var ett riktigt bra lov och att vi hade engagerat oss och åkt i väg till en riktig skidort. När det blir sommar ska vi bada med dem här på Näset här i byn. Vi kommer att ta foto som sätts in i deras album, under fotot kommer Cicci att skriva "Thailand 2011".  Säg inte sanningen till dem, är ni snälla ;)

Resten av dagen blev inte lika trevlig med en supermegastorhandling som kostade skjortan! Pust, man får nästan skämmas när kunder bakom i kön hinner fylla år och få gråa hår innan mitt lååååånga kvitto har rullats ut från maskinen. Vi har dessutom städat idag. Pojkarna städade övervåningen. Sen mutade jag alla tre barnen med var sin Ben&Jerrys glass, då städade de undervåningen också. Skönt! Bra att barnen är mutbara :)

Nu ska jag se en film med Elias. Jag gissar att jag inte tycker om filmen. Vi har absolut inte samma film-smak, jag och sonen. Men jag är bra på att låtsas. På så vis får man mys-tid med sina tonåringar. Säg inte sanningen till dem, är ni snälla :) 

/ Å

En helg i huvudstaden

 Å vilken bra helg vi har haft, jag och Maja! Vi har tillbringat 14 timmar shoppandes på stan. Det går så bra när man inte har några av det andra könet man måste släpa runt och roa. Ingen som gnäller och suckar och sitter utanför provhytten. Utan bara två shoppingsugna med samma ork, fokus och intresse. Jag har inte shoppat något alls sen novmber, så nu hade jag förtjänat några plagg ;) Jag är ju ingen "gå-på-stan-tjej" egentligen. Att åka och shoppa en helg så här passar mig förträffligt! Nu behöver jag inte åka in till stan för att shoppa nåt till mig på läääänge. Skönt!

Vad blev det shoppat? Jo, två par byxor, två kjolar, ett par skor, en blus, en t-shirt, fyra bas-linne, ett fin-linne, ett träningslinne, en vårjacka, en jeansjacka, en oversize kavaj, två scarves, oversize-tröja, örhängen, armband, foundation, tre tröjor/skjortor var till sönerna, cardigan och tröja till maken. Ja ni hör, nu behöver jag inte stressa runt på stan på ett tag. Maja har shoppat på rätt bra hon med. Men inte riktigt lika bra ;)

I övrigt har det varit perfekt att låna en lägenhet med tre minuters promenadavstånd från Hötorget. Så skönt att snabbt kunna lämna kassar och ta toapaus när man vill. Suveränt!

Två kvällar har vi träffat min lillebror för att äta mat. En kväll åt vi mongolisk buffé, den andra kvällen åt vi på fin restaurang.Vi år tournedos med parmesankräm och sparris - åh så gott! Till dessert åt vi tiramisu - ÅH SÅ GOTT! Jag har alltid tänkt att om jag kommer på någon bra restaurang någon gång så ska jag prova tiramius. Det ångrar jag inte. Tack mor för att du bjöd! Vi hann med en bio också - "Love and other drugs". Tack bror för sällskapet!



 Som ni hör har jag fuskat från LCHF-principerna lite grann. Men det hade jag förtjänat! Det är sant! Kan hända att jag ska fuska någon gång under sportlovet också, vi får se.... Kanske kommer någon föräldraledig tvillingmor att vilja ha sällskap vid något fikabord nånstans under veckan. Kanske ställer jag upp då. Man vill ju ställa upp för sina vänner ;) Annars är man en elak typ.

Allt som allt en helt underbar helg med söta Maja! Att jag dessutom överlevde flygresorna ger helgen en extra guldkant! Ännu en extra glimmande guldkant för att jag är ledig nästa vecka. Tjohoo!!
Kram/ Åsa
Ps: När jag smsade hem till sönerna och frågade om de saknade mig, kom ett blixtsnabbt svar från äldste sonen: "Saknar dig lika mycket som judarna saknar Hitler". Puss på dig med Elias <3

Sovmorgon och en alldeles för musikalisk make

Puff, puff i den sovande maken som fick stiga upp och hjälpa sonen i väg på match i morse. Själv ville jag bara sova vidare. Det gjorde jag också. Jag behövde verkligen en skön sovmorgon. Veckan har nämligen varit en riktig trött-vecka. Jag vet inte varför jag varit så trött. Hoppas kommande vecka blir en pigg-vecka.

Den sköna sovmorgonen följdes av en skön promenad med dotter och make. Det var bara att passa på att gå ut i solen nu när det "bara" var ca 15 grader kallt. Jag hoppas att förra veckans kyla var den sista köld-knäppen denna vinter! Jag klarar inte mer kyla! Under promenaden tittade vi till sonen och hans kompis som var ute på en liten skoterutflykt. Sen blev det en trevlig kaffestund hos Monika och Elin. Tack för kaffet och pratstunden!

Till middag gjorde jag något ni måste prova. Jag gjorde en falsk potatissallad (LCHF). Den var jättegod! Det var aubergine, saltgurka, lök, turkisk youghurt, majonäs, dijonsenap och persilja i salladen. Till det serverade jag en god sallad och kall marinerad fläskfilé med "rökig smak". Mums!

Falsk potatissallad. God! Just denna sallad är inte min. Lånad bild.

I kväll var det femte gången på buggen. Maken fick ett "bryt" och kände sig som ett hopplöst fall. Vilket han absolut inte är! Han är bara FÖR musikalisk. Han hade lite problem med att ta ett steg "på ettan". Han är alldeles för musikalisk och tänker för mycket. Jag kan säga att de andra karlarna gjorde precis samma "fel", men de vet inte ens om att de gör fel. Jag fick i alla fall skratta åt maken som "ojade sig", muttrade, försökte, försökte igen och igen. Skam den som ger sig, eller hur! Jag kan i alla fall sammanfatta buggen med att karlarna har en ack så viktig och grannlaga uppgift i att föra kvinnan. Det är så svårt att dansa med en man som inte visar tydligt vad han vill. Men alla män - kom ihåg att det är endast på dansgolvet det är helt okej att bestämma över kvinnan ;)

Nu är sköna söndagen snart slut och en måndag med arbete kring nya kursplanen och läroplanen väntar.

Ha det bäst!
/ Å

Mello, gay, mode och en tjock tv

Lördagkväll. Här sitter jag förvisad till övervåningen. Här måste man se på tjock-tv. Hur kul är det.. Men jag njuter ändå. Jag har det lugnt och skönt. En son är hos kompisar. En son med flickvän och kompisar har intagit vardagsrummet. Dottern har tjejmiddag nere i köket. Maken fixar och skruvar i en dator. Alla har det bra och alla är glada. Då får man förbise sådana petitesser som tjock-tv. Jag mår bra när de andra mår bra.

Har sett mello-festen. Klart sämsta delfinalen. Ingen låt var bra, tycker jag. Förutom pausunderhållningen Lena Ph. Ok, hon ålar och dansar lite konstigt, men jag gillar henne ändå. Som tur är så blev det Gay-galan sen. Klart mer klass på det programmet! Glädje, humor, olikheter, trevligt, färg, bra musik, Carina Berg, September, Björn Ulveus och mycket annat. Där fanns allvar också, tårarna trillade.... Tänk om alla bara kunna fatta att det SKA VARA OKEJ ATT VARA SOM MAN VILL, ÄLSKA VEM MAN VILL, TYCKA VAD MAN VILL! Kan vi bara komma överens om de enkla sakerna! Snälla! Det kan väl inte vara så svårt! Vi tummar på det! Promise!

I övrigt sitter jag och läser bloggar och internetsidor för att kolla in vårmodet 2011. Vilka färger? Vilka byxor? Kjolar? Vad av det gillar jag, vad gillar jag inte... Nu är det nämligen tomt i min garderob. Har inte handlat ett plagg på evigheter. Jag har sparat mig till min och dotterns Stockholms-weekend. Snart är det nära. Maja har som mål att han handlat för 2000 kr på fredagkväll :) Det är bra att ha högt ställda mål i livet ;) 

Hoppas ni har haft en lika lugn, skön och bra lördagkväll! / Å

Möten

Tänk så många möten vi människor får med om. Då menar jag inte möten som i sammanträden. Jag menar möten som i möten med människor.

Under livet så möter man otroligt många människor. En del möten lämnar en ointresserad. En del möten gör en arg eller rent av heligt förbannad! En del människor gör en glad och lycklig. Andra lämnar en harmonisk med ett leende på läpparna. En del möten gör en kär och förälskad och kvar står man med blossande röda kinder. En del möten, som mötet med sina barn, fyller en med ovillkorlig och gränslös kärlek. En del möten väcker tankar och funderingar. En del möten gör en människa klokare, en del lämnar en funderande över om man själv är riktigt klok. En del möten gör att man känner sig stark, andra möten lämnar en svag. En del möten gör en modig, medan andra gör en svag.

Möten lämnar oss sällan oberörda.

Bara idag har jag gjort möten som fått mig att känna mig glad, stark, svag, fundersam, kärleksfull, irriterad, nyfiken, modig, harmonisk......

Livet blir levande i mötet med andra människor. 

/ Å

Men herregud!

När jag nyss duschade efter träningen så kom jag på en sak som hände tidigare i veckan.

Det var onsdag-morgon kl 6.45 ungefär. Jag kom ur duschen. Gick på en gång och ställde mig på vågen. Jag skrek högt: "Men herregud!"
Sprang in till den sovande maken, väckte honom och skrek:
"Jag har gått upp 1 kg sen igår! Det är ju inte klokt! Vad har jag gjort!"
Jag kände hur sur och irriterad jag blev. Jag började genast analysera vad jag gjort under tisdagen som föranlett denna viktuppgång....
Jag igen:
"Herregud, vad är detta?"

Maken säger då lugnt:
"Åsa, ta av dig det enorma, dyngblöta badlakanet du har på huvudet så ska du se att du snabbt går ner ditt kilo."

Jag gjorde det. Så snabbt går man ner 1 kilo! :)

Ibland skäms man över sig själv och sin egen brist på intelligens ;)

/ Åsa

Jag - en betongklump :)

I kväll har vi varit på Blackis i Svartöstaden på social-dans. När man gått tre gånger på nybörjar-buggkursen får man åka till Blackis på torsdagar för att dansa och öva sin bugg. Det gjorde vi idag jag och maken. Vi lämnade disk, tvätt och barnen och deras läxor åt sitt öde och åkte iväg.

Jag kan säga att det kändes lite ovant. Visst har man dansat många gånger förr, men (jag skäms att säga det här) det är inte så himla ofta man dansat utan att ha druckit ett glas vin eller två. Det var helt enkelt ovant att dansa helt spiknykter.  Det är även ovant att dansa bland människor man inte känner. Det är ovant att dansa bland de som är mycket äldre och de som är mycket yngre. Det känns ovant att dricka kaffe i pausen i stället för ett glas vin. Det känns ovant att dansa i sina små, vita fotriktiga skor i stället för i snygga skor med höga klackar. Det känns ovant att dansa på en torsdag i stället för en fredag eller lördag. Det känns ovant att kunna fråga någon om man dansar rätt eller fel. Det känns ovant att åka hem från dansen i sin vanliga bil i stället för i taxi. Det kändes helt enkelt ovant.

Men ovant betyder inte fel, tokigt eller dåligt. Ovant kan bara helt enkelt betyda ovant. Ovant kan till och med vara trevligt. Ovant kan vara bra. Ovant kan vara nyttigt. Ovant kan vara roligt. Så var det!

Första timmen övade vi på som bara den. Vi var lite tråkiga och dansade bara med varandra, jag och maken. Inte för att vara otrevliga, utan för att det känns bäst när man ska öva, träna och prova på. Det gick helt okej, måste jag säga. Vi fick bra tips av vår dans-lärare. Vi svängde och snurrade och höll takten. Man sneglade över axeln på de andra nybörjarna och insåg att man inte var bäst, men inte heller sämst.

MEN sen när en timme gått så kom DE!! De som fick oss andra att blekna, stirra, tappa hakan och fundera på om vi kanske skulle dra oss hemåt.... DE som kom var de som gått många buggkurser, de som KAN bugga, de som SVÄNGER och VIRVLAR och SHOWAR och DANSAR BRA! Vi var några nybörjare som log tappert och fortsatte dansa även fast nybörjartimmen med lagom takt på musiken slutade. Men jag kände mig som en bromskloss eller en sån där betongklump som ska få mopedister att inte köra på gångvägarna. Ni vet en sån där tung, grå, stor sak som står i vägen. Så kände jag mig. Jag och maken försökte virvla och snurra alldeles i utkanten av dansgolvet för att inte vara i vägen. Men till slut gav vi upp, tog på oss jackorna och bara stod och tittade på DE SOM KUNDE BUGGA.

Det var verkligen inte så att de ville att vi skulle gå. Många sa att vi skulle stanna och att det bara var roligt om vi var där. Alla verkade så glada och trevliga!

Det var så roligt att se dansgolvet proppfullt hela kvällen och vi ovana dansare åkte nöjda och glada hem igen för att ta hand om disk, tvätt och läx-läsande barn.

I morgon när jag vaknar är jag glad över att jag drack kaffe, att jag dansat i fotriktiga skor, att det bara var torsdag och hela helgen är kvar! Dessutom vaknar jag lite mindre ovan.

/Å

Lycka

Den del av kvällen som tillbringats  i soffan har till en del bestått av att titta på program som fått mig att fundera på min egen och andras lycka. Lycka vad är det? Hur vänder man negativa tankar till positiva i vardagen? Vad gör mig lycklig? Hur bidrar man till andras lycka? Hur ser man lyckan i det lilla? Kan man välja lycka? 

Vad gör dig lycklig? 

 
Några "Lycko-citat"

"En sann vän bidrar mer till vår lycka än tusen fiender till vår olycka"

"Man måste dela sin lycka för att multiplicera den"
 
"Om människan skulle bygga lyckans hus, skulle det största rummet bli
väntsalen"
 
"Lyckan ser alltid liten ut när du håller den i handen, men släpp den och du inser genast hur stor och dyrbar den är"
 
"Många människor försummar den lilla lyckan medans de förgäves väntar på den stora"

Löften

Håller ni era löften? Svara ärligt nu! Handen på hjärtat!

Jag kan nog ganska ärligt svara att jag oftast håller mina löften. Till andra. Löften till mig själv är jag sämre på att hålla. Ni vet, det kan vara saker som att jag ska stressa mindre, jobba mindre, börja träna osv.. Fast jag inte brukar erkänna det så brukar jag, i största hemlighet, avlägga nyårslöften. Jag brukar som sagt aldrig erkänna det, för det är liksom lite töntigt med nyårslöften. Dessutom har min erfarenhet lärt mig att det är bäst att jag aldrig berättar mina löften för någon, eftersom jag alltid bryter dem. I mitten av januari brukar de löften jag gett, två veckor tidigare, kännas avlägsna och jag brukar frammana känslan av att "det är ju ändå så töntigt med såna löften".

MEN - kors i taket, tro´t eller ej så har jag hållit mina löften denna gång. Jag är stolt! Ni ska också vara stolt över mig ;)

Ska jag berätta mina löften??.................

Okej då! Bara för att ni tjatar!

Jag mumlade två löften för mig själv när vi stod där ute i nyårsnattens vintermörker och skålade i champagne (ja den var äkta). Det ena löftet var att gå ner mina"trivselkilon" och börja trivas med mig själv. Det andra löften var att ta mig i kragen, hoppa upp ur soffan och bli mer aktiv. Ni vet soffan kan ibland dra alldeles för mycket. Det känns som om den har en magnetisk kraft på mig. Hela förra året hade soffan den kraften på mig. Inte så att jag aldrig gjorde nåt eller inte tränade eller så, men jag kände ändå att inget var riktigt kul. Jag orkade sällan umgås med vänner. Ni vet ordna middagar, gå på bio, kaffebesök osv. Helt enkelt vara social och trevlig.

Jag kan nu stolt berätta att jag nu även håller löften till mig själv. Jag har gått ner 3-4 kg. Tack LCHF! Jag trivs med mig själv. Hela jag. Inte bara insidan. Jag mår så mycket bättre, vilket i sin tur har lett till att jag blivit gladare och hoppat ur soffan. Visst sitter jag i soffan också för den är ju skön,  men jag vill inte BARA sitta där. Sen nyår har jag haft 4 trevliga middagar här hemma med vänner och kollegor. Jag har gått på spontana kaffebesök. Mysiga grannträffar. Jag har gått på hockey. Jag har besökt restauranger. Jag har prioriterat det sociala i stället för städ och tvätt. Jag och maken har till och med börjat bugga! Jag har verkligen försökt att göra mitt liv ännu rikare.

Jag hoppas att även ni håller era löften till er själva. Det är ni värda!

Kram
/ Å

En bra dag!

Vissa dagar är bättre än andra. Som den här alldeles vanliga tisdagen. Tisdagar i sig är ju inte alldeles så där fantastiska. Måndagar och tisdagar är egentligen rätt så onödiga dagar, enligt mig. Bara av den enkla anledningen att det är alldeles för långt bort till helgen. Mina favoritdagar är nog torsdag, fredag, lördag och söndag. På topp-placering av dessa fyra dagar finns så klart lördag och söndag, tätt följd av fredag. Men trots namnet på denna dag var det en bra dag!

Jag är så stolt över mina elever som är så duktiga. Jag har så roligt tillsammans med dem och de är så otroligt arbetsvilliga och duktiga! Jag kan inte vara annat än glad i klassrummet!
Sen har jag även hunnit med att förbereda det mesta inför kursplanekonferensen på torsdag. Jag har läst på den mesta, skrivit ut det jag skulle och ser nu fram emot torsdagen.
Sen åkte jag till världens bästa frisör och klippte mig. Snyggt! Tycker jag och hon i alla fall ;)
Åt en snabb Ceasar-sallad på "Mat och Prat". När jag tänkte sätta mig där i min ensamhet och äta, så tittar jag åt sidan och vem sitter inte där? Jo, Maja med friends. Så min kära dotter höll mig sällskap. Trevligt!
Universitet nästa. Där pågick lärarseminarier hela dagen. Jag gick först på en föreläsningen som hette "Skolan suger, eller? Sen en föreläsning av Kulturskolan som handlade om skrivande och skapande. Den första gav mer tänkvärdheter (inget nytt egentligen), den andra gav härliga tips som man kan direkt till klassrummet. Det ska jag göra. Ser redan fram emot det!
Kom hem efter 19. Var hemma 20 minuter innan jag begav mig ut på en skön promenad. Som sällskap på promenaden hade jag en trevligt telefonsamtal.
Trots att jag borde vara trött på allt socialiserande under hela dagen, så var jag inte det utan gick in till goda vänner för en kopp kaffe. Där blev jag sittande till efter 22.

Ibland är det bra och skönt att inte vara hemma så mycket. Man kommer ifrån tvätt, städ, matlagning, plock och alla måsten och kan ägna sig åt trevliga saker. De mindre trevliga sakerna är ju tyvärr kvar till i morgon, men i morgon är en annan dag.

Hoppas att ni har haft en Glad-trevlig-tisdag ni med!

/ Å

Min helg

Hej alla!
Så var min sköna, sköna helg snart slut. Det återstår bara lite soffläge till. Boysen kollar Allstar-hockey medan jag bloggar. De tre senaste helgerna har varit så bra. De har innehållit både sällskap, middagar, vila, lugn, ro och mys, matcher osv.. Allt i lagom dos.

Kort om min helg:
Fick ett sånt fin brev från en förälder till en elev. Glad i hjärtat blev jag! 
Skönt när ens barn handlar kläder själv och det enda jag behöver göra är att betala. Och bra blev det!
Tack för att jag får ha så fina vänner som grannar! Spontan-mys är bäst!
Lördagens middag "Heta räkor" är  så gott (Tack Ronny för tipset) Recept kommer här nedanför.
Det gör grymt ont hjärtat när kattungar man älskat och vant sig vid flyttar. Tårar trillar.
Det känns bra när kattmamman Allis börjar bli sig själv efter att vad det innebär med att vara trebarnsmor. Jag har inte hämtat mig lika bra :)
Det är väl för härligt när solen har börjat lysa på oss då och då!
Promenader är en lisa för själen.
Jag har två duktiga sport-killar!
Min dotter är bäst på att göra det mysigt!
Bugg är inte alltid lätt. Speciellt när de som förklarar inte har koll på höger och vänster.
Mitt självförtroende svajar ibland lika lätt som ett asplöv.
Ibland är jag envis, men ibland har jag lätt för att ge upp.
LCHF är fortfarande en hit!
Jag har mycket mer energi. Har faktiskt prioriterat roliga saker dessutom.
Jag hoppas vårt hem ska bli trygghet för någon annan.
Jag och Maja har längtat till vår mor- och dotterhelg i Stockholm. Vi har shoppingförbud fram till dess! Kom ihåg det Maja! ;)
Inte har jag städat min garderob. Åh herrejisses, vad det är behövligt! Hjälp! Någon?
Jag har så väldans roliga barn att vara med!

Sådärjanuvardetnogingetmerjagskulleskriva.Hoppasnihaftenlikabrahelg!Kram/Åsa

Heta Räkor

1 kg räkor med skal. (Skalas medan man sitter till bords och äter)
1 liten gul lök
6 st vitlöksklyftor (minst!)
3 msk sambal oelek (Börja med 2 och smaka av så att det inte blir för starkt)
1/2 dl smakfri olja.

1 dl vitt vin eller 1 dl crème fraiche (eller både och)

Så här gör du:

1. Skala och hacka löken och stek den tillsammans med den pressade vitlöken och sambal oelek i oljan. Låt det inte ta färg.

2. Tillsätt räkorna och vänd dem i pannan så att såsen fördelas. Låt fräsa någon minut.

3. Häll i vin eller crème fraiche och vänd runt allt. Lägg upp räkorna i skålar och slå över skyn.

Servera med ett gott bröd eller ris!

Vi serverade med god sallad, bröd till barnen, brieost och vitt vin. 

Vi använde 2 kg räkor till oss fem familjen. Så vi dubblade receptet.

Min söndagsefterrätt. Grädde, keso och hallon. Gott!

Kissemissar

Våra kattungar är så underbart söta! Hundra gånger varje dag låter det så här hemma hos oss:
"Åh, vad söta"!
"Hej alla bebisar"!
"Kom och titta så söta de är"!
"Kom och titta vad de gör nu då!"
"Åh vad de är mysiga"
"Åh, vad de är roliga"
"Kom nu alla kissar"
osv...osv...osv..

Ja allt detta säger familjen med len och rar bebisröst! Hoppas ingen spelar in oss :) Vi låter inte kloka någon av oss! Men små, söta djur och små, söta barn har den förmågan. De får oss att låta urfåniga. Det spelar ingen roll om man då är 40 plus eller tonåring. Den halvlöjliga bebisrösten kommer oavsett om man vill eller ej... :)

En gång per dag förnimmer jag dock en kortvarig känsla av att det ska bli lite, lite skönt när de flyttar. Den känslan sammanfaller ofta med att jag kommer hem efter en lång dag på jobbet. Man kommer hem till blomjord på golvet, 20 par sockor och en och annan kalsong utdraget runt huset (jag har försökt skylla sockorna och kalsongerna apå tonårskillarna, men de är faktiskt oskyldiga. Denna gång;). Ibland ligger en liten, liten halvsöt bebiskissemissbajskorv på golvet som någon av de små kissarna lite halvt omedvetet lagt där. Det är blomblad på golvet ( en del är torkade blad och det kanske säger mer om min brist på gröna fingar). Vår stora, fina, nya skinnsoffa har varit övertäckt av filtar och handdukar för att skydda mot små, busiga och vassa klor i flera veckor nu. Snyggt? Nej! Vi sover alla lite sisådär eftersom de tre små yrvädren alla gillar att busa med oss på natten. De sover gärna på oss också. Himmel vilka konstiga ställningar man måste ligga i för man är ju så nobel så att man vill ju att kissarna ska ha det skönt och inte störas. Äldste sonen som är en barn- och djurmagnet av stora mått får oftast besök av de små som älskar att mysa och busa med honom. I morse när jag väckte honom så låg han inte i sin säng! Han låg i en soffa för kissarna hade lagt beslag på hans säng. Som sagt, han är snäll min son!

Men trots detta så är de så underbara, de små kissarna! Man stannar upp mitt i vardagen och allt bestyr bara för att titta, snosa på dem, mysa, lukta, klia och busa.

Oj, oj, oj, vad vi kommer att sakna dem!! De är UNDERBARA!

/ Å

Dagens andra inlägg

Jag har inte bloggat på en vecka, men nu kör jag dagens andra inlägg när jag ändå är skriv-sugen, pigg och alert.

Som jag nämnde i dagens tidigare inlägg så har mitt pigga och alerta jag dykt upp sen jag började med LCHF. På bilden ser ni min middagstallrik tidigare idag. Fläskfilé med svamp- och tomatsås. Gott var det! Jag och maken åt broccoli och haricot verts till, barnen åt potatisgratäng. Ni ser att man får äta gott med LCHF! Det känns verkligen som om sockret är boven i mitt liv. Det är så skönt att inte vara ständigt trött. Att känna att man har lust till saker, umgås med vänner, hitta på saker, vara glad - inte bara vilja slå sig ner i soffan och "dega". Jag ska i alla fall hålla på så länge jag känner av vinsterna på detta sätt. Om jag förlorar lite vikt är det en bonus, det är inte det viktigaste för mig. Jag vill må bra!

Nu har vi varit på första bugg-kursen. Hann bli förgrymmad på vägen dit. När vi åkte halvvägs så säger maken att han glömt sina skor. Han vänder bilen mot min vilja. Är det något jag absolut inte gillar så är det att komma försent! Nåväl, maken muttrar att han minsann inte tänker dansa bugg i bara sockorna... Vi hann i alla fall i tid. Det kan bero på att min make som följer hastighetsbegränsningar i vanliga fall nu gjorde ett undantag ;)

Jag blev lite förvånad över samlingen av människor på kursen. Jag trodde att de flesta skulle vara äldre än oss. Det var några som var äldre, många var i samma ålder som oss, men lika många vara yngre (typ 25-32 år). Kul med lite blandad ålder. Vi var ungefär 40 på kursen sammanlagt. Jag har aldrig hållit så många olika män i händerna och samtidigt tittat i deras ögon på en och samma kväll ;) Man byter nämligen partner absolut hela tiden. Tur att man inte är alltför blyg.

Det kommer nog att bli bra med buggen! Vi tyckte båda att det kändes roligt! Det är bra för ett par att ha något gemensamt intresse förutom hem och barn. Jag och maken har varit dåliga på det. Men nu har vi bättrat oss :) Vi övade till och med när vi kom hem. Till barnens och kanske grannarnas stora glädje! :)

Jag har inte ens hunnit ha min annars stående söndags-ångest i kväll. Skönt!

/ Å

Min bästa tid är nu

En vecka sen jag bloggade sist. Det har varit lite för mycket jobb, både på jobbet och sen när jag kommit hem, därav bloggtorkan. Men nu är det en lugn söndag och jag har tid att knappra lite på tangenterna.

Inlägget kommer att bli "blandat" av saker jag gjort, tänkt och kommit underfund med under veckan.

Min bästa tid är nu! Detta är "The year" för mig! Igår på TV hörde jag skådespelerskan Marie Göransson säga att hon och många av hennes väninnor tyckt att åldern 43 är den perfekta för en kvinna. Hur gammal är jag nu? Just det, 43 år! Jag är alltså i den perfekta åldern! Ni som är 17, 19, 21, 27 tycker säkert att tant Åsa är ute och cyklar och att hon är smått patetisk eftersom 43 år är en hög ålder och att det mesta väl går utför.... Men ni har fel! I alla fall enligt Marie Göransson. Hon sa att vid åldern 43 år är en kvinna fortfarande inte gammal, men samtidigt är man mogen nog att inse att livet inte går ut på att behaga andra. Kvinnorna vågar tänka, tycka och säga även om man vet att man kanske inte blir älskad för allt man säger. Man vågar sticka ut och ta plats. Jag tror att Marie har rätt. Eller rättare sagt, så vet jag att Marie har rätt. Jag känner att TRYGGHETEN har infunnit sig. Tryggheten att förlåta sig själv, stå för den man är och våga vara jag. Visst har jag fortfarande svackor då jag tvivlar på mig själv och tycker att jag både är fel, ful, tokig och ytterst ointressant och inte speciellt bra. Men överlag så känner jag att det är okej att vara jag! Min bästa tid är nu!

Veckan har bestått av mycket jobb. Vissa veckor blir det så. Hoppas nästa inte blir så. I veckan har jag och 2 kollegor hållit i den pedagogiska konferensen. Vi pratade om saker vi tog med oss från Skolforum i höstas. Konferensen handlade om Skriftliga omdömen. Skriftliga omdömen - ett älskat och hatat dokument. Vi kunde i alla fall konstatera att vi har kommit väääääldigt långt på vår skola redan. Många skolor är 2 år bort i utvecklingen av omdömen.

Grädde, smör och ägg och enorma mängder ovanjords-grönsaker är en del av min vardag numera. Jag och maken har kört LCHF i två veckor nu. LCHF -LowCarbHighFat - Lite Kolhydrater Mycket Fett. Vi äter ett minimum av kolhydrater dvs vi äter inte pasta, ris, potatis, mjöl, socker....  Efter två veckor av denna kost kan jag konstatera att jag och maken: har gått ner drygt 2 kg var, att vi båda är så mycket piggare, att sockersuget i stort sett är helt borta (lördagkvällar är lite tunga), att vi äter mindre och inte behöver äta så ofta, att det finns många goda och enkla LCHF-recept, att det är enkelt att laga till hela familjen - det är bara att komplettera med pasta eller annat barnen vill ha.
Det som varit jobbigt med LCHF är: yrsel första dagarna, dålig andedräkt första dagarna, lite jobbigt att hitta något man är sugen på vid frukost, att det är svårt att hitta något att äta de dagar jag äter skollunch med eleverna, höra makens "gnäll" när han inte får sockra sitt te och sitt fil ;)
Men vi kör vidare utan att för den skull på något sätt bli maniska. Lite har vi fuskat och det känns helt okej. Det som gör att det känns så bra med LCHF är att jag mår så mycket bättre! Piggare, alertare, gladare, mindre fokuserade vid mat, min armvärk som jag haft i 1,5 år är nästan helt borta....

Mina fina kollegor var här på After Work i fredags och det var så trevligt! I vårt jobb finns sällan tid att prata med varandra (förutom om elever, skola och pedagogik). Ibland behöver vi kollegor träffas för att bara vara människor och vänner i stället för lärare. Vi behöver prata, skratta, fnissa och mysa med varandra då och då. Att skratta, mysa, fnissa är inte svårt alls med mina kollegor!!

I kväll börjar bugg-kursen! Det ska bli kul! Har skrattat åt vänners och kollegors beskrivningar av deras bugg-kurser. De har beskrivit nervositet över att behöva byta partner, handsvett, felsteg och karlar utan taktsinne. Detta kommer att bli intressant :)

Nu avslutar jag detta inlägg. (Ett alldeles, alldeles föööör långt inlägg, enligt sonen. "Ingen orkar läsa så där långt, det är en hel jävla uppsats"). Ja, ja läser ni detta nu så har ni bevisligen orkat det och det var bra gjort! :)

Ha en skön söndag!

/ Å

Härliga tulpan-tider!

Siri som ska flytta till Skurholmen och Sally som flyttar till Piteå. 

Sigge har hittat en egen sovplats i vår "videobänk" :) Sigge flyttar också till Piteå. 

Nu hänger vårt fina Marimekko-tyg "Moments" på vår vägg.