Välkommen till mig!

tisdag 30 november 2010

Paul Rein och ett och annat leende

Dagen idag har nog inte varit min allra bästa dag. Känner mig irriterad och tycker att jag har anledning. Fast man ska inte ödsla energi över sådant man ändå inte kan påverka. Så jag ska försöka sluta vara irriterad nu. Blir nog extra irriterad när jag är stressad, trött och less. Mänskligt.

Fast det finns många saker att le åt. Även idag. Sonen har till exempel till uppgift att skriva en novell om hur hans mor och far träffades. Han har intervjuat mig om hur det gick till när jag och maken träffades. Minnen sattes i rullning inne i huvudet, minnen att le åt. Vi träffades strax ovanför polcirkeln en kall januaridag, min tjugoårsdag. Jag hade ordnat födelsedagsfest för 20 gäster. Maken var inte bjuden eftersom jag egentligen inte kände honom alls. Vi bodde inte på samma ställe och hade bara träffats en gång tidigare. Men jag hade mina förhoppningar om att han skulle dyka upp med några gemensamma vänner, killarna i makens band. Varför jag hoppades det vet jag egentligen inte, för första gången vi träffades tyckte jag att han var dryg och tråkig. När vi senare pratade om detta visade det sig att den gången hade han haft magsjuka. Då är det ganska okej att vara tråkig.

Egentligen hade jag sett honom en gång tidigare. Det var några månader innan vi blev tillsammans. Han spelade med bandet och jag var publik. Av någon outgrundlig anledning så vet jag att jag redan då, hösten 1987, tänkte att detta kommer att bli min man. Jag har funderat över mina tankar då och då. Varför tänkte jag så? Jag hade aldrig sett honom förut och aldrig pratat med honom eller. Men det blev som jag tänkte....

Sonen fortsatte frågandet med att undra vad vi hade på oss för kläder den dagen och det kommer jag faktiskt ihåg. Jag hade jeans och en gråmelerad stickad tröja jag lånat av snälla grannen i lägenheten ovanpå. Anders hade jeans, en vit polotröja och hängslen. Ännu något att le åt :) Han hade halvlångt hår, typ hockeyfrilla. Ännu något att le åt :) Till utseendet och frisyren var han lite lik Paul Rein (om nu någon kommer ihåg honom, en popkille med en väldigt kort karriär, lika kort som en dagsländas liv) Till makens försvar ska sägas att både hängslena och frisyren var populära då. Sonen garvade högt och trodde inte sina öron när jag berättade detta!

Om det var på grund av hängslena eller trots hängslena vi blev tillsammans vet jag inte. Men vi har varit tillsammans snart 23 år och gifta i snart 2 år. Ännu något att le åt. Tre fina barn. Ler fortfarande.

Livet är som en berg- och dalbana, ibland går det upp och ibland går det ner. Det är bara att försöka hänga med i svängarna och fortsätta le även när det känns lite läskigt.

En bild på Paul Rein och hans och makens forna frisyr. Schnyggo! ;)


Grattis Maja, du blev historisk ;)

Satt precis och kollade bloggen. Såg att jag haft 1999 besökare sen förra månaden. Kul! Maja skyndade sig genast in på bloggen och blev besökare 2000. Grattis Maja! Vilken ära! Detta är stort! Detta kommer du att komma ihåg hela ditt liv! Det kommer att gå bra för dig i livet! 


Typ. 
:)  ;)  :)  ;)

söndag 28 november 2010

Första advent

Visst blev den fin, vår adventsljusstake! 
Allis och hennes nya kompis. Allis är en aning skeptisk....
Jag tänkte att Elias skulle vara med på en adventsbild. Nej, sa han! Det enda han kunde bjuda på var sitt lillfinger.
Håll till godo! 

Orolig och arg!

Ungefär så här såg jag ut i natt. (Tänk bort halsbandet och klackeskorna;) Att vara förälder är underbart, men det finns mycket att oroa sig för... När tonåringen säger att han ska vara hemma typ 12, senast kl. 1, så förväntar jag mig det. Jag har aldrig haft anledning att tänka annorlunda. Jag har faktiskt hyfsat skötsamma tonåringar (trots att de har mig till mamma ;) 
Klockan går. Tick, Tack. Tick Tack. Tick Tack. TICK TACK!! Klockan blir halv 2. TICK TACK!!! Klockan blir 2. Jag blir oroligare och oroligare. Tonåringen har fel på sin telefon så ringa är inget alternativ. Jag börjar fantisera av oro. Alla ni som är föräldrar vet hur man kan fantisera ihop de allra värsta scenarion när man är orolig. Jag har dessutom talang för att vara orolig ;) Jag vankar fram och tillbaka i huset alldeles ensam och tittar oroligt ut genom varje fönster. Jag pendlar mellan att tänka "Fy fn vad jag kommer att skälla när han väl kommer hem!" och "Bara han kommer hem helskinnad ska jag aldrig mer vara arg. Någonsin. I hela mitt liv!"Jag funderar på om jag ska ut och börja leta. Men var!? Jag fundera på att ringa någon. Men vem!? Jag funderar en kort sekund på att försöka somna för det är klart att han kommer snart. Men sova går absolut inte! TICK TACK!!! Klockan blir halv 3. Då hör jag dörren öppnas. Gissa om jag då är den lugna och förstående mamman eller mamman som är så orolig så att hon är arg? Så klart är jag arg! Jag är lättad, men arg! Grr! Morr! Snyft! 


Man vill sina barn så väl och gud förbjude att något skulle hända dem! Precis detta satt jag och goda vännen och pratade om igår. Hon som har två små prinsar och jag som har en stor prinsessa och två stora prinsar pratade om detta med den enorma kärleken och glädjen till sina barn. En känsla som är så stark och som nästan inte går att förklara. Men hand i hand med denna starka känsla går också oron. Inte alltid, men den kommer ibland. Gud förbjude att något skulle hända barnen! Det är en balansgång att släppa kontrollen över barnen och att behålla den kontrollen som man faktiskt är skyldig att ha som förälder. 


Föräldrar, njut av era barn! 
Tonåringar, ring hem till era oroliga föräldrar. Ett telefonsamtal kan vara skillnaden på om du möter en rytande mamma ;) i dörren eller en som bara frågar hur kvällen varit. 


Frid vare med er! 

lördag 27 november 2010

Saffransprins-mys!

Knåda, knåda, knåda
Jäsa, jäsa, jäsa. Sen skjuts in i ugnen.
Svalna, svalna, svalna. Pensla med smör och doppa i socker.
Koka en stor kopp kaffe och njut tillsammans med din saffrans-prins!

onsdag 24 november 2010

Söta, söta kattungar!


KALL!!

Nä vad jag hatar detta!! (Eller som jag brukar lära eleverna "det heter ogillar inte hata, hata är ett väldigt starkt ord". Men skit i det, mina sockersöta elever har nog snart lagt sig och de som är vakna läser nog inte min blogg :) Jag HATAR att frysa!! Jag hatar att vara kall. Jag hatar att frysa ute. Jag hatar vinter. Jag hatar att frysa! Det är nåt vajsing med värmen i vårt hus - det är så KALLT! Jag har dubbla sockor och dubbla tjocktröjor på mig. Jag vill bara vara i de rum vi har golvvärme. Jag vill kura ihop mig på golvvärmen och sova med ett duntäcke runt mig. Jag tycker synd om våra små, små kattungar som ska leva sina första veckor i kyla! De hade nog ändå räknat med att det skulle vara varmt inne i alla fall inne. Men ack vad de små liven bedrog sig. De dagar det är kallt ute, så är det ohyggligt kallt även inne. Jag kommer inte att bli människa förrän det blivit vår igen. Jag tycker synd om mig själv! Jag HATAR att frysa!

Sådär ja, nu har jag brutit ihop, nu är det bara att samla ihop sig och gå vidare. Jag ska koka en j-ligt het kopp kaffe och värma mig med. Sen ska jag ta på mig ett tredje par sockor och en tredje tröja och försöka tina upp. Det kommer att ta tid. 
Jag blir lite varmare när jag tänker på det faktum att jag nu är klar med alla omdömen och alla utvecklingssamtal. Jag blir faktiskt ännu lite varmare när jag tänker på alla fina föräldrar och fina barn jag träffat under samtalen. Det finns så mycket trevliga och kloka människor! 

Hoppas ni har det varmt och skönt! 






tisdag 23 november 2010

Köpt julstämning

Idag har jag köpt mig lite julstämning! Har ni inte provat det så gör det. Helt ärligt har jag inte hunnit få någon advents/julstämning ännu. Jag tror att det har att göra med att jag har lite för mycket på jobbet just nu. Men idag så tänkte jag att om inte julkänslan infinner sig frivilligt så får jag hjälpa den på traven. Jag rusade från jobbet in till stan för en 20 minuters shoppingtur. Jag handlade fina röda bordstabletter, en hjärta (typ julstjärna i fönstret fast i hjärtform), ett avlångt ljusfat och fyra ljus. Jag köpte även fyra hjärtan i keramik som jag ska knyta fast på ljusen. På ljusen står siffrorna 1-4. Det kommer att bli fina adventsljus! Jag köpte även en ny julskiva.Barnen protesterade när jag kom hem med den. De tycker att vi alltid bara ska spela Carolas och Celine Dions julskivor som vi alltid gjort. Gulligt :) Ja, jag jag kan väl spela Peter Jöback när de inte är hemma ;) Som pricken över i kom Anders och Maja hem med GB sandwich pepparkaka. Mums! Jag kan lova er att julkänsla går att köpa! Kanske är det inte en äkta känsla men det får duga tills dess den riktiga, mysiga och äkta julkänslan infinner sig.

söndag 21 november 2010

Gästbloggare


gjklahjgkn349ojkjjjphr2åööögöö khotpjwjnbnnhHTHW khklgrlhlrkwghrewåhpejhrj
gkoehpöjOO0098JLLmgmmnmlnm brkrppååååjhtn kflnlägä'khorjhrjj095jmhljJ,jjhjkk
mkhtmnhknmrljpreppoU655i4okKJNGMKBPÖokhmtlhtåeåeåhjeophptgerg khlhjrpe
mhkrthltrhllernh khrtjgeppepeåhpph

Jag är inte så smart....

Alltså ibland överträffar man sig i dumhet! Det har jag gjort alldeles nyss. Jag skulle baka en kaka för att ta med till jobbet i morgon. Den måste vara mjölk/laktosfri, så jag kollar passande recept och bestämmer mig för att göra en kardemummakaka. Jag smälter det mjölkfria margarinet. Jag vispar, häller, donar och vispar lite till. Sen häller jag i margarinet i smeten och därefter häller jag, glatt visslande, i 1,5 dl mjölk. MJÖLK! I en kaka som ska passa en mjölk-allergiker! Hur tänkte jag!? Inte alls, gissar jag! Jag hade dessutom läst receptet flera gånger och ändå inte reagerat över ordet "mjölk". Har jag blivit ordblind, bara blind, mindre läskunnig eller rent av bara korkad. Tyvärr tror jag att det är det sista alternativet. Jag skrattade i alla fall högt flera gånger åt min tabbe.

Min barn blev glada för nu blir det mer fika här hemma. Nu har jag dessutom rättat till mitt misstag och bakat en ny kaka att ta med till jobbet. Denna gång är kakan inte kryddad med vare sig mjölk eller dumhet :)

Kramar från Toker!

Vänskap



Vänskap är en typ av social relation, i vilken de båda parterna hyser ömsesidig tillit till varandra. 

Definition
Värden som finns i vänskap är ofta resultatet av en vän som visar följande på ett enhetligt sätt:
  • Tendensen att önska det som är bäst för andra.
  • Sympati och empati.
  • Ärlighet, kanske i situationer där det kan vara svårt för andra att säga sanningen, särskilt när det gäller att peka ut de upplevda fel av en motsvarighet.
  • Ömsesidig förståelse och medkänsla.
  • Förtroende för varandra (kunna uttrycka känslor - inklusive den andras handlingar - utan rädsla för att bli dömd), kunna gå till varandra för känslomässigt stöd.
  • Positiv ömsesidighet - en relation bygger på lika givande och tagande mellan de två parterna.
Hur många vänner har du som stämmer in på ovanstående?  
Att vänner är viktigt håller nog alla med om. Utan dem, vad gjorde vi då? Jag har några vänner som stämmer in på ovanstående. Inte många, men några. En del är sådana som funnits med länge. Kanske träffas vi inte så ofta längre men känslan och vänskapen finns kvar när vi ses. Trots att saker hänt efter vägen eller kanske på grund av att saker hänt under vägen. År och händelser kan inte sudda ut vänskap. En del vänner träffar man ofta och de finns nära. Man kan vara en del i smått och stort, i  varandras alldeles vanliga vardagsdagar, dagar då det känns motigt, tråkigt, jobbigt, härligt, roligt, fantastiskt.... Viss vänskap föds genom ett ögonkast, det säger bara klick! Viss vänskap gror långsammare. Båda kan bli lika starka.

Ibland har jag dåligt samvete för att tiden inte räcker till för att ta hand om mina vänner på det sättet som jag skulle önska. Men jag hoppas att ni vet vilka ni är och vet att ni är de jag räknar som MINA VÄNNER! 



lördag 20 november 2010

Pollykaka

Den här kakan bakade Maja idag. Underbart god! Receptet har jag tagit från Johanna Toftbys blogg. 

Pollykaka
1 påse Pollykulor
1st mörk chokladkaka 250g
175g smör
3 st ägg
2 dl strösocker
1 dl vetemjöl

Gör så här:
Sätt på ugnen på 175 grader
Smält smör och choklad tillsammans i ett vattenbad.
Vispa ihop ägg och socker poröst.
Rör ner chokladblandningen och därefter vetemjölet i äggsmeten.
Rör tills det blir en slät smet.
Häll sedan i en påse Polly. Rör om försiktigt så att det fördelas jämt i smeten.
Häll sedan smeten i en rund form med löstagbar botten.
Grädda i mitten av ugnen på 175 grader i ca 30-35 minuter.
Servera med en klick grädde, den är ljuvligt god med en stark kopp kaffe till. :)

tisdag 16 november 2010

This is me :)

Trötthet, en subjektiv upplevelse av energilöshet, kraftlöshet eller orkeslöshet. De bakomliggande neurofysiologiska mekanismerna som orsakar trötthet är inte kända, trots intensiv forskning inom området. Trötthet delas vanligen in i muskulär trötthet, som är känslan av att ens muskler och rörelseapparat är uttröttade, emotionell trötthet, som är ett tillstånd som beskrivs som en känslomässig utmattning med en oförmåga att känna motivation eller starka känslor och kognitiv trötthet som kännetecknas av en subjektiv eller objektiv nedsättning av kognitiva funktioner såsom till exempel minne och koncentrationsförmåga. Trötthet skall inte sammanblandas med det närliggande begreppet sömnighet.

Behöver jag säga hur jag känner mig just nu ;)
Kram/ Å

Hoppla, så länge sen.....

Herrejisses så länge sen jag skrev! Hoppas ni förlåter mig. Jag har i alla fall förlåtit mig själv för detta miserabla bloggande. Jag är nämligen helt ärligt ursäktad. Det har varit så mycket jobb sista tiden. Har jobbat till 17, pausat för middag och sen fortsatt jobba till 23.30. Då hinner man bara inte blogga. Om jag hade fått betalt för det hade jag så klart hunnit det ;) Men även om bloggen lästs 1500 gånger ungefär så är det inte direkt Blondinbella-style :) Ingen har erbjudit mig pengar. Synd. Men ack så förståeligt.

På min lillebrors begäran så tänkte jag skriva i punktform. Han är inte en stor fan av att läsa. Speciellt inte av bloggar. I helgen sa han att han läst min blogg och att han gillade inlägget när jag skrev i punktform och att det var så lätt att läsa.

Här kommer inlägget, Andreas. Bara för din skull :)

Vad har hänt under de senaste dagarna?
1. Som sagt har jag mest jobbat med att skriva mina omdömen. Det har gått riktigt bra. Jag har faktiskt skrivit mitt sista omdöme nu i kväll. Hurra, hurra!! Återstår bara korrekturläsning och utskick.

2. Allis the cat har fått 3 underbara kattungar. Allis var så duktig under födseln. Jag, Maja och Cicci tyckte att det var otroligt spännande att få se på. Pojkarna tyckte nog mest att det var äckligt. De små namnlösa varelserna är i alla fall ljuvligt söta och Allis en mycket duktig mor. Även fast hon är en katt.

3. Jag och maken har varit i Stockholm över helgen för att ta igen bristen på tvåsamhet. Vi lever ju alltid i "femsamhet" övrig tid. Fast å andra sidan är det det jag gillar allra, allra bäst!

4. Stockholmsresan blev lyckad med goda middagar, bio, shopping, fika, promenader, brunch och trevligt umgänge med lillebror (samma bror som gillar inlägg i punktform).

5. Att flyga är aldrig kul! Det är bara att erkänna, jag är begåvad med ett visst uns av flygrädsla. Varje ljud, gupp eller "konstig min" från flygvärdinnorna betyder, enligt mig, en säker kraschlandning. Min hädangångne far var höjdrädd, så jag skyller på honom :)



6. Idag när jag och klassen skulle äta lunch och vi stod i matledet hörde jag några flickor säga "Åsa, har stora tuttar". Jag skrattade och sa att de kanske skulle få ännu större tuttar när de blev stora. De vred generat på sig och sa "Blä". Sötbrudarna!

7. Har i kväll besökt fyra charmtroll varav två smakade på mig, dreglade på mig och kladdade lite gröt på mig. De andra två charmtrollen bjöd på kaffe.

8. I morgon är en annan dag, så därför säger jag nu godnatt.

9. Inte blev det nåt inlägg i klass med Blondinbella nu heller, men så här blir det när man lever mitt liv. Det är jag nöjd med.

onsdag 10 november 2010

Tänk vad en man kan lura sig med teknik :)

Tänk att en man kan lura sig själv till nästan vad som helst om han får en ny teknisk pryl. Maken har sedan några veckor en I-phone4. Lycklig och glad man! Maken är kanske inte alltid den alertaste vad gäller hemarbete och liknande. Han behöver oftast bli påmind om att saker ska göras. Den som påminner är jag "Häxan surtant" och "Häxan surtant junior" - Maja :)
Så ska då den stora veckohandlingen göras även denna vecka. Makens tur denna gång. Han börjar redan i bilen på väg från jobbet "fippla" med sin I-phone och fråga mig om saker som ska handlas. Han fortsätter med detta hemma. Vilket intresse av matvaror, tänker jag lite smått fundersam. Glad men fundersam. Det visar sig att han hittat en "app" på sin I-phone som söker matvaror och dessutom visar var på Ica-Maxi han hittar varan (denna del av handlingen har annars varit en svår nöt att knäcka för honom;) 
Häxan Surtant x 2 tycker kanske att det tar ju tid att knappa in varan i I-phonen, men inser snart att vi låter maken och hans I-Phone vara i fred. De är så lyckliga tillsammans! Gissar att de lever lyckliga i alla sina dagar! 
Man + teknik = lyckad kombo!  
Maken + I-phone + handling = numera lyckad kombo!


:)






Onsdag



 1.Vaknade med väldigt trötta och röda ögon. Gissar att det beror på för mycket jobb och för lite sömn.
2. Väckte en tonårskille med ett argt morrande. Han morrade tillbaka.
3. Åkte till jobbet och började dagen med en stor kopp svart kaffe och planerade en stund.
4. Eleverna och jag hade stora städdagen, då vi sorterade in massor av papper i pärmar, städade och torkade bänkar. Sen blev det jobb om indianer, subtraktion och lite annat...
5.Ut på rastvärd i snöoväder.
6. Uteslöt den planerade ute-matten där vi skulle träna fler, färre och lika många.
7. Fick en klass att jubla då jag erbjöd film i stället.
8. Såg film med eleverna.
9.Fick en spontankram av en elev som strök mig på kinden och sa, "Fröken, jag älskar dig!"
10. Blev lycklig! Vilken löneförmån!
11. På eftermiddagen blev det jobb med lite kvitton, inbjudan, schema, maila, planera lektioner...
12. Har de bästa, pedagogiska, asgarvande och fina kollegorna. 
13. Kände mig nöjd över att 12 omdömen är skrivna (några av dem är dessutom korrekturlästa, utskrivna och stoppade i kuvert) Halleluja!
14. Hämtade maken i snöstorm och körde hemåt.
15. Lagade mat. Åt mat med ett ivrigt tjattrande av alla kring bordet.
16. Skrev handlingslista till maken och lade pannan i djupa veck för att komma på maträtter och recept för ett par dagar.
17. Pratade med lillebror i Stockholm för att boka när vi ska träffas till helgen.
18. Ska skriva minst 3 omdömen och en reflektion kring Skolforum innan det blir natt. Helst ska jag skriva 7 omdömen, men där tror jag att jag har tagit mig vatten över huvudet.
19. Måste prata igenom ena sonens matris och sånt inför hans utvecklingssamtal i morgon. 
20. Väntar på att den handlande maken ska komma hem. För längst ner på handlingslistan skrev jag
"Köp något gott åt din hårt arbetande fru som behöver uppmuntran". Hoppas han köpte nåt. Annars blir jag sur. Och arg! ;)
21. Väntar fortfarande på att kattungarna ska komma.
22. Glamorös dag? Nej, inte så speciellt. Men en bra onsdag som jag är nöjd och glad över.
23. Hoppas din dag varit bra! Helst glamorös! :)
24. Kram!
24 Åsa

tisdag 9 november 2010

måndag 8 november 2010

Dyngkåt och hur helig som helst





Har egentligen inte tid att skriva idag (annat än skriftliga omdömen då förstås;) Men jag bara känner att jag måste berätta lite om Mia Skäringer och hennes föreställning "Dyngkåt och hur helig som helst". Jag vet att jag inte är ensam om att tycka att den var helt fantastisk! Det var en nästan 3-timmars lång berg- och dalbana av känslor. Hon ställde sig nästan naken inför oss, både kroppsligt och själsligt. Modig kvinna! Fast en modig och vacker kvinna som inte ser sig som vare sig modig eller vacker. Känner vi igen det, kvinnor! Jag kände igen mig massor i det hon berättade, spelade och sjöng (vilken fantastisk sångröst hon har. Det var helt otippat i varje fall för mig). Tänk vad vi kvinnor/tjejer gjort/gör för att få en kille/man att gilla oss. Åtminstone låtsas gilla oss. Ni som är tonårstjejer nu, sträck på er, var stolta, snygga och modiga att vara er själva för er egen skull. Vet att jag inte var vare sig stark eller stolt. Förändrar man sig? Jag vet inte. Kanske lite. Hoppas jag. Vill jag tro.


Mia pratade om hur vi hela tiden tänker att om jag bara hade mer pengar, var snyggare, smalare, hade finare hem, längre hår, mindre mage, snyggare kläder - då skulle vi minsann vara lyckligare! Hur är vi funtade egentligen som går och tänker så. Jag tänker så. Gör du? Visst vet jag, precis som du, att lyckan inte finns i något av detta ytliga, men inte är det så lätt alla gånger att komma ihåg det! Jag tyckte även att det var så träffande när Mia berättade om hur vi kvinnor går och tänker och tycker att alla andra kvinnor är så bra, kloka, snygga och fantastiska och att vi vill vara precis som dem. Tänk om det finns någon som tänker att de vill vara precis som du! Det är jag säker på att det gör! Jag ska försöka tänka så. Jag behöver träna på det. Jag tror att jag ska skriva in det i mitt alldeles egna skriftliga omdöme om mig själv: "Träna på att tycka att du är bra" "Träna på tycka att du duger för den du är" "Träna på att tycka att du är vacker" "Träna på att tycka att du är klok" "Träna på att tycka att du är bra precis så som du är". Tänk vad lätt det är att säga så till andra, men inte alltid lika lätt att säga till sig själv.

Börja du med, precis NU att tycka att DU ÄR BRA, VACKER och KLOK! <3 <3 <3

Att man sedan gick från "Dyngkåt och hur helig som helst" med kramp i magen av allt skratt det var alldeles underbart och härligt! 

Mikrofonkåt duett med September Petter

September - Vem ska jag tro på? Underbar!

söndag 7 november 2010

Monstermorsan!

Monstret på bilden är jag! Vi är förhoppningsvis inte kopior utseendemässigt. Men inuti är vi snart likadana. 

Konversation vid middagsbordet idag
Samtalsdeltagare: Åsa, Maja, Elias och Gabriel. 

Åsa: Gabriel du ska snart ha utvecklingssamtal. Pappa får gå denna gång för ingen av de erbjudna tiderna passade mig eftersom jag själv har utvecklingssamtal med mina elever. 

Gabriel: Å nej, är det dags nu!

Åsa: För vadå? Vad menar du? 

Gabriel: För att du jobbar jämt och blir sur och arg. 

Åsa: Så farlig är det väl inte!?


Elias: Oh, yes! 


Gabriel: När du ska skriva de där omdömena och ha utvecklingssamtal blir du så.


Åsa: Fnissar lite lätt skuldmedvetet. 


Gabriel: Jo, du blir arg och det blir typ psykisk misshandel mot oss! 

Alla skrattar lite lätt. 

Sen följer ett samtal kring lärares arbetstider, varför man jobbar hemma, omdömen, utvecklingssamtal osv... 

Monstermorsan får kanske tänka till de närmaste veckorna! Får nog bukandas, dricka lugnande thé och försöka hålla ihop fast jag bryter ihop. 




I love my kids! 


/ Å




 

Paradis Hotel & Så mycket bättre

Vad är det med mig? Jag sover så sjukt länge! Vaknade kl 11! Kanske var det för att Maja och svärsonen "tvingade" mig att se Paradise Hotel igårkväll/natt. 3 avsnitt i följd! Vilket sjukt program! Jag vet inte vad jag skulle göra och hur jag skulle må om något av mina barn skulle välja att vara med i ett sånt program. Vad driver människor att förnedra sig så!? Hångla, bråka, ligga med varandra, supa, spy och bete sig inför hela Sverige. Är det berömmelsen och att "vara någon"? Vad säger det om oss tv-tittare som sitter och ser detta? Vad har vi för samhälle? Jag hoppas att vi ger våra barn och ungdomar så mycket kärlek och självkänsla så att de väljer rätt saker i livet!

Ett program som däremot är FANTASTISKT är "Så mycket bättre". Okej Lill-Babs och Christer Sandelin kanske inte är så bra, men resten. Petra, Petter och Thomas Di Leva är ju fantastiska alla tre. Måste säga att jag fått en helt annan bild av Thomas di Leva. Petter och Petra blir man ju direkt kär i! Intressant att höra vad alla tänker och har varit med om och underbart att höra allas tolkningar. Alla Petras sånger har ju varit sanslöst bra. Petter och Di levas med! Har varit inne flera gånger på Tv4play för att höra sångerna igen. Har ni missat det så gör det! Jag längtar redan till nästa lördag! 

Långpromenad till och från Actic för att träna med Majsen. Nu har Anders åkt för att lira med bandet och jag ska laga mat. Sen ladda inför Mia Skäringers "Dyngkåt och hur helig som helst". Tror att det kommer att bli hur kul som helst! 

Maja är förresten orolig över mitt minne, hon tycker att jag glömmer grejer och frågar mycket. Början på seniliteten kanske.... ;) 

En tavla av Erica Rönnbäck som vi fick av mina kollegor när vi gifte oss. Love it!

En till tavla av Erica. Lika underbar den med! Dåligt fotat av mig dock.
Rund, rundare, rundast, Allis! Hon orkar nästan bara sova nu.

lördag 6 november 2010

Utmaning

Det är härligt med utmaningar :) Jag blev precis utmanad av min kära svägerska Maria att svara på dessa frågor. Så här svarar jag...

Fyra saker jag avskyr
1.Psykisk och fysisk misshandel
2.Orättvisor
3.Kyla
4.Skolans pasta

Fyra saker jag gjort idag
1.Promenerat i snön med fina, pratsamma Maja. 
2.Blivit kär i Petter och Petra (September ;) 
3.Bastat och druckit rödvin. (Ja, jag vet att man ska ha öl egentligen;)
4.Sett film med Maja, svärson och make. (Maja med en stor, stor pälsmössa på huvudet :) 

Fyra saker jag längtar efter
1.Värme och sol
2.Morgondagens besök på Kulturens hus
3.Utveckling och förändring
4.Sol och värme



Fyra saker på önskelistan
1.En resa till ett varmt land
2.Make-over i sovrummet (nya garderober mm...) 
3.En sommarstuga
4.Pengar till ovanstående


Fyra tv-program jag ser
1.Så mycket bättre
2.Lyxfällan(jag känner mig så smart och rik efteråt;)
3.Dokumentärer
4.Nyheterna

Hur stort är ditt?

Alla människor har ett hjärta, 
men storleken varierar.


Detta händer inte ofta


Det händer inte ofta att jag vaknar och har hela dagen framför mig utan ett enda egentligt "måste" (förutom obligatorisk mat, tvätt och sånt) Ingen av barnen har matcher, inget jag absolut måste köpa och fixa (tur för kontot är rätt så tomt), ingen tid att passa, inget stora projekt som måste göras. Mycket ovanlig känsla måste jag säga... Fast skön!

Vad ska då dagen erbjuda? Åt nyss en god frukost (fil med blåbär, linfrön, sesamfrön och pumpakärnor och en stor kopp kaffe) med bara mig själv som sällskap. Har sedan borstat katten som njöt i fulla drag. Blir nog att träna lite, promenera lite, se till att maken;) åker bort med insamlingen, vika lite tvätt... Känner mig rätt lugn med att denna ovanligt lugna dag kommer att fyllas med både det ena och andra.
Oavsett vad som händer är det underbart att vara ledig! Om jag hade pengar, skulle jag då bli hemmafru? Tanken slår mig ibland. Kanske är det det som skulle göra att tyngden av alla måsten skulle minska? Fast kanske jag skulle känna mig uttråkad och less efter någon månad? 

Vad gör ni en dag som denna? Njuter ni eller stressar ni?

fredag 5 november 2010

Fredagsbilder

Så klart att världens finaste gudsöner ska få smaka majskrokar hos sin gudmor :)
Även stora barn gillar majskrokar ;)
Njuter av denna tavla varje dag! Målad av Erica Rönnbäck fd kollega. Jag har fått den av fina vänner!
Min vy från soffan just nu. Fredagsmys!

Anders spelar och sjunger.
Finn ett fel mot bilden ovan ;) Vinnaren vinner en kopp kaffe :)
Vår Allis tittar ut och funderar över sin framtid som blivande mor.
Tröttsamt att vara gravid. Magen rör sig av kattungarna där inne!