Välkommen till mig!
måndag 28 februari 2011
Soliga, lediga, härliga måndag
Nämen alltså vilket härligt väder vi haft idag. Strålande sol och plusgrader! Sportlovet kan bara inte börja bättre!
Startade med en lagom lång sovmorgon. Sen bakade jag lite LCHF-bröd jag hittade recept till på en blogg. Brödet skulle gräddas i stekpanna. Jag har faktiskt inte smakat brödet än, men det blir nog gott till frukost i morgon. Passade även på att baka en chokladkaka till sportlovslediga barn och fina grannar.
Sen blev det en härlig promenad med Maja, Cicci och två sockersöta pojkar som var på ett strålande humor idag. Jag kan säga att man blir väldigt varm av att skjuta en tvillingvagn. Jag har glömt hur det känns att ha två barn i en vagn. Kommer ihåg när våra barn var små och vi hade en bred syskonvagn som man vandrade många bil med. Bra träning är det i alla fall.
Sen blev det fika i solen på vår bro. Även L & G fick äta ute för första gången. Sen drog vi de små i pulka och lurade i dem att vi var i Åre. Vi kände att vi ville att de skulle tycka att deras första sportlov var ett riktigt bra lov och att vi hade engagerat oss och åkt i väg till en riktig skidort. När det blir sommar ska vi bada med dem här på Näset här i byn. Vi kommer att ta foto som sätts in i deras album, under fotot kommer Cicci att skriva "Thailand 2011". Säg inte sanningen till dem, är ni snälla ;)
Resten av dagen blev inte lika trevlig med en supermegastorhandling som kostade skjortan! Pust, man får nästan skämmas när kunder bakom i kön hinner fylla år och få gråa hår innan mitt lååååånga kvitto har rullats ut från maskinen. Vi har dessutom städat idag. Pojkarna städade övervåningen. Sen mutade jag alla tre barnen med var sin Ben&Jerrys glass, då städade de undervåningen också. Skönt! Bra att barnen är mutbara :)
Nu ska jag se en film med Elias. Jag gissar att jag inte tycker om filmen. Vi har absolut inte samma film-smak, jag och sonen. Men jag är bra på att låtsas. På så vis får man mys-tid med sina tonåringar. Säg inte sanningen till dem, är ni snälla :)
/ Å
söndag 27 februari 2011
En helg i huvudstaden
Å vilken bra helg vi har haft, jag och Maja! Vi har tillbringat 14 timmar shoppandes på stan. Det går så bra när man inte har några av det andra könet man måste släpa runt och roa. Ingen som gnäller och suckar och sitter utanför provhytten. Utan bara två shoppingsugna med samma ork, fokus och intresse. Jag har inte shoppat något alls sen novmber, så nu hade jag förtjänat några plagg ;) Jag är ju ingen "gå-på-stan-tjej" egentligen. Att åka och shoppa en helg så här passar mig förträffligt! Nu behöver jag inte åka in till stan för att shoppa nåt till mig på läääänge. Skönt!
Vad blev det shoppat? Jo, två par byxor, två kjolar, ett par skor, en blus, en t-shirt, fyra bas-linne, ett fin-linne, ett träningslinne, en vårjacka, en jeansjacka, en oversize kavaj, två scarves, oversize-tröja, örhängen, armband, foundation, tre tröjor/skjortor var till sönerna, cardigan och tröja till maken. Ja ni hör, nu behöver jag inte stressa runt på stan på ett tag. Maja har shoppat på rätt bra hon med. Men inte riktigt lika bra ;)
I övrigt har det varit perfekt att låna en lägenhet med tre minuters promenadavstånd från Hötorget. Så skönt att snabbt kunna lämna kassar och ta toapaus när man vill. Suveränt!
Två kvällar har vi träffat min lillebror för att äta mat. En kväll åt vi mongolisk buffé, den andra kvällen åt vi på fin restaurang.Vi år tournedos med parmesankräm och sparris - åh så gott! Till dessert åt vi tiramisu - ÅH SÅ GOTT! Jag har alltid tänkt att om jag kommer på någon bra restaurang någon gång så ska jag prova tiramius. Det ångrar jag inte. Tack mor för att du bjöd! Vi hann med en bio också - "Love and other drugs". Tack bror för sällskapet!
Som ni hör har jag fuskat från LCHF-principerna lite grann. Men det hade jag förtjänat! Det är sant! Kan hända att jag ska fuska någon gång under sportlovet också, vi får se.... Kanske kommer någon föräldraledig tvillingmor att vilja ha sällskap vid något fikabord nånstans under veckan. Kanske ställer jag upp då. Man vill ju ställa upp för sina vänner ;) Annars är man en elak typ.
Allt som allt en helt underbar helg med söta Maja! Att jag dessutom överlevde flygresorna ger helgen en extra guldkant! Ännu en extra glimmande guldkant för att jag är ledig nästa vecka. Tjohoo!!
Kram/ Åsa
Ps: När jag smsade hem till sönerna och frågade om de saknade mig, kom ett blixtsnabbt svar från äldste sonen: "Saknar dig lika mycket som judarna saknar Hitler". Puss på dig med Elias <3
Vad blev det shoppat? Jo, två par byxor, två kjolar, ett par skor, en blus, en t-shirt, fyra bas-linne, ett fin-linne, ett träningslinne, en vårjacka, en jeansjacka, en oversize kavaj, två scarves, oversize-tröja, örhängen, armband, foundation, tre tröjor/skjortor var till sönerna, cardigan och tröja till maken. Ja ni hör, nu behöver jag inte stressa runt på stan på ett tag. Maja har shoppat på rätt bra hon med. Men inte riktigt lika bra ;)
I övrigt har det varit perfekt att låna en lägenhet med tre minuters promenadavstånd från Hötorget. Så skönt att snabbt kunna lämna kassar och ta toapaus när man vill. Suveränt!
Två kvällar har vi träffat min lillebror för att äta mat. En kväll åt vi mongolisk buffé, den andra kvällen åt vi på fin restaurang.Vi år tournedos med parmesankräm och sparris - åh så gott! Till dessert åt vi tiramisu - ÅH SÅ GOTT! Jag har alltid tänkt att om jag kommer på någon bra restaurang någon gång så ska jag prova tiramius. Det ångrar jag inte. Tack mor för att du bjöd! Vi hann med en bio också - "Love and other drugs". Tack bror för sällskapet!
Som ni hör har jag fuskat från LCHF-principerna lite grann. Men det hade jag förtjänat! Det är sant! Kan hända att jag ska fuska någon gång under sportlovet också, vi får se.... Kanske kommer någon föräldraledig tvillingmor att vilja ha sällskap vid något fikabord nånstans under veckan. Kanske ställer jag upp då. Man vill ju ställa upp för sina vänner ;) Annars är man en elak typ.
Allt som allt en helt underbar helg med söta Maja! Att jag dessutom överlevde flygresorna ger helgen en extra guldkant! Ännu en extra glimmande guldkant för att jag är ledig nästa vecka. Tjohoo!!
Kram/ Åsa
Ps: När jag smsade hem till sönerna och frågade om de saknade mig, kom ett blixtsnabbt svar från äldste sonen: "Saknar dig lika mycket som judarna saknar Hitler". Puss på dig med Elias <3
söndag 20 februari 2011
Sovmorgon och en alldeles för musikalisk make
Puff, puff i den sovande maken som fick stiga upp och hjälpa sonen i väg på match i morse. Själv ville jag bara sova vidare. Det gjorde jag också. Jag behövde verkligen en skön sovmorgon. Veckan har nämligen varit en riktig trött-vecka. Jag vet inte varför jag varit så trött. Hoppas kommande vecka blir en pigg-vecka.
Den sköna sovmorgonen följdes av en skön promenad med dotter och make. Det var bara att passa på att gå ut i solen nu när det "bara" var ca 15 grader kallt. Jag hoppas att förra veckans kyla var den sista köld-knäppen denna vinter! Jag klarar inte mer kyla! Under promenaden tittade vi till sonen och hans kompis som var ute på en liten skoterutflykt. Sen blev det en trevlig kaffestund hos Monika och Elin. Tack för kaffet och pratstunden!
Till middag gjorde jag något ni måste prova. Jag gjorde en falsk potatissallad (LCHF). Den var jättegod! Det var aubergine, saltgurka, lök, turkisk youghurt, majonäs, dijonsenap och persilja i salladen. Till det serverade jag en god sallad och kall marinerad fläskfilé med "rökig smak". Mums!
I kväll var det femte gången på buggen. Maken fick ett "bryt" och kände sig som ett hopplöst fall. Vilket han absolut inte är! Han är bara FÖR musikalisk. Han hade lite problem med att ta ett steg "på ettan". Han är alldeles för musikalisk och tänker för mycket. Jag kan säga att de andra karlarna gjorde precis samma "fel", men de vet inte ens om att de gör fel. Jag fick i alla fall skratta åt maken som "ojade sig", muttrade, försökte, försökte igen och igen. Skam den som ger sig, eller hur! Jag kan i alla fall sammanfatta buggen med att karlarna har en ack så viktig och grannlaga uppgift i att föra kvinnan. Det är så svårt att dansa med en man som inte visar tydligt vad han vill. Men alla män - kom ihåg att det är endast på dansgolvet det är helt okej att bestämma över kvinnan ;)
Nu är sköna söndagen snart slut och en måndag med arbete kring nya kursplanen och läroplanen väntar.
Ha det bäst!
/ Å
Den sköna sovmorgonen följdes av en skön promenad med dotter och make. Det var bara att passa på att gå ut i solen nu när det "bara" var ca 15 grader kallt. Jag hoppas att förra veckans kyla var den sista köld-knäppen denna vinter! Jag klarar inte mer kyla! Under promenaden tittade vi till sonen och hans kompis som var ute på en liten skoterutflykt. Sen blev det en trevlig kaffestund hos Monika och Elin. Tack för kaffet och pratstunden!
Till middag gjorde jag något ni måste prova. Jag gjorde en falsk potatissallad (LCHF). Den var jättegod! Det var aubergine, saltgurka, lök, turkisk youghurt, majonäs, dijonsenap och persilja i salladen. Till det serverade jag en god sallad och kall marinerad fläskfilé med "rökig smak". Mums!
Falsk potatissallad. God! Just denna sallad är inte min. Lånad bild. |
Nu är sköna söndagen snart slut och en måndag med arbete kring nya kursplanen och läroplanen väntar.
Ha det bäst!
/ Å
lördag 19 februari 2011
Mello, gay, mode och en tjock tv
Lördagkväll. Här sitter jag förvisad till övervåningen. Här måste man se på tjock-tv. Hur kul är det.. Men jag njuter ändå. Jag har det lugnt och skönt. En son är hos kompisar. En son med flickvän och kompisar har intagit vardagsrummet. Dottern har tjejmiddag nere i köket. Maken fixar och skruvar i en dator. Alla har det bra och alla är glada. Då får man förbise sådana petitesser som tjock-tv. Jag mår bra när de andra mår bra.
Har sett mello-festen. Klart sämsta delfinalen. Ingen låt var bra, tycker jag. Förutom pausunderhållningen Lena Ph. Ok, hon ålar och dansar lite konstigt, men jag gillar henne ändå. Som tur är så blev det Gay-galan sen. Klart mer klass på det programmet! Glädje, humor, olikheter, trevligt, färg, bra musik, Carina Berg, September, Björn Ulveus och mycket annat. Där fanns allvar också, tårarna trillade.... Tänk om alla bara kunna fatta att det SKA VARA OKEJ ATT VARA SOM MAN VILL, ÄLSKA VEM MAN VILL, TYCKA VAD MAN VILL! Kan vi bara komma överens om de enkla sakerna! Snälla! Det kan väl inte vara så svårt! Vi tummar på det! Promise!
I övrigt sitter jag och läser bloggar och internetsidor för att kolla in vårmodet 2011. Vilka färger? Vilka byxor? Kjolar? Vad av det gillar jag, vad gillar jag inte... Nu är det nämligen tomt i min garderob. Har inte handlat ett plagg på evigheter. Jag har sparat mig till min och dotterns Stockholms-weekend. Snart är det nära. Maja har som mål att han handlat för 2000 kr på fredagkväll :) Det är bra att ha högt ställda mål i livet ;)
Hoppas ni har haft en lika lugn, skön och bra lördagkväll! / Å
torsdag 17 februari 2011
Möten
Tänk så många möten vi människor får med om. Då menar jag inte möten som i sammanträden. Jag menar möten som i möten med människor.
Under livet så möter man otroligt många människor. En del möten lämnar en ointresserad. En del möten gör en arg eller rent av heligt förbannad! En del människor gör en glad och lycklig. Andra lämnar en harmonisk med ett leende på läpparna. En del möten gör en kär och förälskad och kvar står man med blossande röda kinder. En del möten, som mötet med sina barn, fyller en med ovillkorlig och gränslös kärlek. En del möten väcker tankar och funderingar. En del möten gör en människa klokare, en del lämnar en funderande över om man själv är riktigt klok. En del möten gör att man känner sig stark, andra möten lämnar en svag. En del möten gör en modig, medan andra gör en svag.
Möten lämnar oss sällan oberörda.
Bara idag har jag gjort möten som fått mig att känna mig glad, stark, svag, fundersam, kärleksfull, irriterad, nyfiken, modig, harmonisk......
Livet blir levande i mötet med andra människor.
/ Å
Under livet så möter man otroligt många människor. En del möten lämnar en ointresserad. En del möten gör en arg eller rent av heligt förbannad! En del människor gör en glad och lycklig. Andra lämnar en harmonisk med ett leende på läpparna. En del möten gör en kär och förälskad och kvar står man med blossande röda kinder. En del möten, som mötet med sina barn, fyller en med ovillkorlig och gränslös kärlek. En del möten väcker tankar och funderingar. En del möten gör en människa klokare, en del lämnar en funderande över om man själv är riktigt klok. En del möten gör att man känner sig stark, andra möten lämnar en svag. En del möten gör en modig, medan andra gör en svag.
Möten lämnar oss sällan oberörda.
Bara idag har jag gjort möten som fått mig att känna mig glad, stark, svag, fundersam, kärleksfull, irriterad, nyfiken, modig, harmonisk......
Livet blir levande i mötet med andra människor.
/ Å
lördag 12 februari 2011
Men herregud!
När jag nyss duschade efter träningen så kom jag på en sak som hände tidigare i veckan.
Det var onsdag-morgon kl 6.45 ungefär. Jag kom ur duschen. Gick på en gång och ställde mig på vågen. Jag skrek högt: "Men herregud!"
Sprang in till den sovande maken, väckte honom och skrek:
"Jag har gått upp 1 kg sen igår! Det är ju inte klokt! Vad har jag gjort!"
Jag kände hur sur och irriterad jag blev. Jag började genast analysera vad jag gjort under tisdagen som föranlett denna viktuppgång....
Jag igen:
"Herregud, vad är detta?"
Maken säger då lugnt:
"Åsa, ta av dig det enorma, dyngblöta badlakanet du har på huvudet så ska du se att du snabbt går ner ditt kilo."
Jag gjorde det. Så snabbt går man ner 1 kilo! :)
Ibland skäms man över sig själv och sin egen brist på intelligens ;)
/ Åsa
torsdag 10 februari 2011
Jag - en betongklump :)
I kväll har vi varit på Blackis i Svartöstaden på social-dans. När man gått tre gånger på nybörjar-buggkursen får man åka till Blackis på torsdagar för att dansa och öva sin bugg. Det gjorde vi idag jag och maken. Vi lämnade disk, tvätt och barnen och deras läxor åt sitt öde och åkte iväg.
Jag kan säga att det kändes lite ovant. Visst har man dansat många gånger förr, men (jag skäms att säga det här) det är inte så himla ofta man dansat utan att ha druckit ett glas vin eller två. Det var helt enkelt ovant att dansa helt spiknykter. Det är även ovant att dansa bland människor man inte känner. Det är ovant att dansa bland de som är mycket äldre och de som är mycket yngre. Det känns ovant att dricka kaffe i pausen i stället för ett glas vin. Det känns ovant att dansa i sina små, vita fotriktiga skor i stället för i snygga skor med höga klackar. Det känns ovant att dansa på en torsdag i stället för en fredag eller lördag. Det känns ovant att kunna fråga någon om man dansar rätt eller fel. Det känns ovant att åka hem från dansen i sin vanliga bil i stället för i taxi. Det kändes helt enkelt ovant.
Men ovant betyder inte fel, tokigt eller dåligt. Ovant kan bara helt enkelt betyda ovant. Ovant kan till och med vara trevligt. Ovant kan vara bra. Ovant kan vara nyttigt. Ovant kan vara roligt. Så var det!
Första timmen övade vi på som bara den. Vi var lite tråkiga och dansade bara med varandra, jag och maken. Inte för att vara otrevliga, utan för att det känns bäst när man ska öva, träna och prova på. Det gick helt okej, måste jag säga. Vi fick bra tips av vår dans-lärare. Vi svängde och snurrade och höll takten. Man sneglade över axeln på de andra nybörjarna och insåg att man inte var bäst, men inte heller sämst.
MEN sen när en timme gått så kom DE!! De som fick oss andra att blekna, stirra, tappa hakan och fundera på om vi kanske skulle dra oss hemåt.... DE som kom var de som gått många buggkurser, de som KAN bugga, de som SVÄNGER och VIRVLAR och SHOWAR och DANSAR BRA! Vi var några nybörjare som log tappert och fortsatte dansa även fast nybörjartimmen med lagom takt på musiken slutade. Men jag kände mig som en bromskloss eller en sån där betongklump som ska få mopedister att inte köra på gångvägarna. Ni vet en sån där tung, grå, stor sak som står i vägen. Så kände jag mig. Jag och maken försökte virvla och snurra alldeles i utkanten av dansgolvet för att inte vara i vägen. Men till slut gav vi upp, tog på oss jackorna och bara stod och tittade på DE SOM KUNDE BUGGA.
Det var verkligen inte så att de ville att vi skulle gå. Många sa att vi skulle stanna och att det bara var roligt om vi var där. Alla verkade så glada och trevliga!
Det var så roligt att se dansgolvet proppfullt hela kvällen och vi ovana dansare åkte nöjda och glada hem igen för att ta hand om disk, tvätt och läx-läsande barn.
I morgon när jag vaknar är jag glad över att jag drack kaffe, att jag dansat i fotriktiga skor, att det bara var torsdag och hela helgen är kvar! Dessutom vaknar jag lite mindre ovan.
/Å
Jag kan säga att det kändes lite ovant. Visst har man dansat många gånger förr, men (jag skäms att säga det här) det är inte så himla ofta man dansat utan att ha druckit ett glas vin eller två. Det var helt enkelt ovant att dansa helt spiknykter. Det är även ovant att dansa bland människor man inte känner. Det är ovant att dansa bland de som är mycket äldre och de som är mycket yngre. Det känns ovant att dricka kaffe i pausen i stället för ett glas vin. Det känns ovant att dansa i sina små, vita fotriktiga skor i stället för i snygga skor med höga klackar. Det känns ovant att dansa på en torsdag i stället för en fredag eller lördag. Det känns ovant att kunna fråga någon om man dansar rätt eller fel. Det känns ovant att åka hem från dansen i sin vanliga bil i stället för i taxi. Det kändes helt enkelt ovant.
Men ovant betyder inte fel, tokigt eller dåligt. Ovant kan bara helt enkelt betyda ovant. Ovant kan till och med vara trevligt. Ovant kan vara bra. Ovant kan vara nyttigt. Ovant kan vara roligt. Så var det!
Första timmen övade vi på som bara den. Vi var lite tråkiga och dansade bara med varandra, jag och maken. Inte för att vara otrevliga, utan för att det känns bäst när man ska öva, träna och prova på. Det gick helt okej, måste jag säga. Vi fick bra tips av vår dans-lärare. Vi svängde och snurrade och höll takten. Man sneglade över axeln på de andra nybörjarna och insåg att man inte var bäst, men inte heller sämst.
MEN sen när en timme gått så kom DE!! De som fick oss andra att blekna, stirra, tappa hakan och fundera på om vi kanske skulle dra oss hemåt.... DE som kom var de som gått många buggkurser, de som KAN bugga, de som SVÄNGER och VIRVLAR och SHOWAR och DANSAR BRA! Vi var några nybörjare som log tappert och fortsatte dansa även fast nybörjartimmen med lagom takt på musiken slutade. Men jag kände mig som en bromskloss eller en sån där betongklump som ska få mopedister att inte köra på gångvägarna. Ni vet en sån där tung, grå, stor sak som står i vägen. Så kände jag mig. Jag och maken försökte virvla och snurra alldeles i utkanten av dansgolvet för att inte vara i vägen. Men till slut gav vi upp, tog på oss jackorna och bara stod och tittade på DE SOM KUNDE BUGGA.
Det var verkligen inte så att de ville att vi skulle gå. Många sa att vi skulle stanna och att det bara var roligt om vi var där. Alla verkade så glada och trevliga!
Det var så roligt att se dansgolvet proppfullt hela kvällen och vi ovana dansare åkte nöjda och glada hem igen för att ta hand om disk, tvätt och läx-läsande barn.
I morgon när jag vaknar är jag glad över att jag drack kaffe, att jag dansat i fotriktiga skor, att det bara var torsdag och hela helgen är kvar! Dessutom vaknar jag lite mindre ovan.
/Å
tisdag 8 februari 2011
Lycka
Den del av kvällen som tillbringats i soffan har till en del bestått av att titta på program som fått mig att fundera på min egen och andras lycka. Lycka vad är det? Hur vänder man negativa tankar till positiva i vardagen? Vad gör mig lycklig? Hur bidrar man till andras lycka? Hur ser man lyckan i det lilla? Kan man välja lycka?
Vad gör dig lycklig?
Några "Lycko-citat"
"En sann vän bidrar mer till vår lycka än tusen fiender till vår olycka"
"Man måste dela sin lycka för att multiplicera den"
"Om människan skulle bygga lyckans hus, skulle det största rummet bli
väntsalen"
"Lyckan ser alltid liten ut när du håller den i handen, men släpp den och du inser genast hur stor och dyrbar den är"
"Många människor försummar den lilla lyckan medans de förgäves väntar på den stora"
lördag 5 februari 2011
Löften
Håller ni era löften? Svara ärligt nu! Handen på hjärtat!
Jag kan nog ganska ärligt svara att jag oftast håller mina löften. Till andra. Löften till mig själv är jag sämre på att hålla. Ni vet, det kan vara saker som att jag ska stressa mindre, jobba mindre, börja träna osv.. Fast jag inte brukar erkänna det så brukar jag, i största hemlighet, avlägga nyårslöften. Jag brukar som sagt aldrig erkänna det, för det är liksom lite töntigt med nyårslöften. Dessutom har min erfarenhet lärt mig att det är bäst att jag aldrig berättar mina löften för någon, eftersom jag alltid bryter dem. I mitten av januari brukar de löften jag gett, två veckor tidigare, kännas avlägsna och jag brukar frammana känslan av att "det är ju ändå så töntigt med såna löften".
MEN - kors i taket, tro´t eller ej så har jag hållit mina löften denna gång. Jag är stolt! Ni ska också vara stolt över mig ;)
Ska jag berätta mina löften??.................
Okej då! Bara för att ni tjatar!
Jag mumlade två löften för mig själv när vi stod där ute i nyårsnattens vintermörker och skålade i champagne (ja den var äkta). Det ena löftet var att gå ner mina"trivselkilon" och börja trivas med mig själv. Det andra löften var att ta mig i kragen, hoppa upp ur soffan och bli mer aktiv. Ni vet soffan kan ibland dra alldeles för mycket. Det känns som om den har en magnetisk kraft på mig. Hela förra året hade soffan den kraften på mig. Inte så att jag aldrig gjorde nåt eller inte tränade eller så, men jag kände ändå att inget var riktigt kul. Jag orkade sällan umgås med vänner. Ni vet ordna middagar, gå på bio, kaffebesök osv. Helt enkelt vara social och trevlig.
Jag kan nu stolt berätta att jag nu även håller löften till mig själv. Jag har gått ner 3-4 kg. Tack LCHF! Jag trivs med mig själv. Hela jag. Inte bara insidan. Jag mår så mycket bättre, vilket i sin tur har lett till att jag blivit gladare och hoppat ur soffan. Visst sitter jag i soffan också för den är ju skön, men jag vill inte BARA sitta där. Sen nyår har jag haft 4 trevliga middagar här hemma med vänner och kollegor. Jag har gått på spontana kaffebesök. Mysiga grannträffar. Jag har gått på hockey. Jag har besökt restauranger. Jag har prioriterat det sociala i stället för städ och tvätt. Jag och maken har till och med börjat bugga! Jag har verkligen försökt att göra mitt liv ännu rikare.
Jag hoppas att även ni håller era löften till er själva. Det är ni värda!
Kram
/ Å
Jag kan nog ganska ärligt svara att jag oftast håller mina löften. Till andra. Löften till mig själv är jag sämre på att hålla. Ni vet, det kan vara saker som att jag ska stressa mindre, jobba mindre, börja träna osv.. Fast jag inte brukar erkänna det så brukar jag, i största hemlighet, avlägga nyårslöften. Jag brukar som sagt aldrig erkänna det, för det är liksom lite töntigt med nyårslöften. Dessutom har min erfarenhet lärt mig att det är bäst att jag aldrig berättar mina löften för någon, eftersom jag alltid bryter dem. I mitten av januari brukar de löften jag gett, två veckor tidigare, kännas avlägsna och jag brukar frammana känslan av att "det är ju ändå så töntigt med såna löften".
MEN - kors i taket, tro´t eller ej så har jag hållit mina löften denna gång. Jag är stolt! Ni ska också vara stolt över mig ;)
Ska jag berätta mina löften??.................
Okej då! Bara för att ni tjatar!
Jag mumlade två löften för mig själv när vi stod där ute i nyårsnattens vintermörker och skålade i champagne (ja den var äkta). Det ena löftet var att gå ner mina"trivselkilon" och börja trivas med mig själv. Det andra löften var att ta mig i kragen, hoppa upp ur soffan och bli mer aktiv. Ni vet soffan kan ibland dra alldeles för mycket. Det känns som om den har en magnetisk kraft på mig. Hela förra året hade soffan den kraften på mig. Inte så att jag aldrig gjorde nåt eller inte tränade eller så, men jag kände ändå att inget var riktigt kul. Jag orkade sällan umgås med vänner. Ni vet ordna middagar, gå på bio, kaffebesök osv. Helt enkelt vara social och trevlig.
Jag kan nu stolt berätta att jag nu även håller löften till mig själv. Jag har gått ner 3-4 kg. Tack LCHF! Jag trivs med mig själv. Hela jag. Inte bara insidan. Jag mår så mycket bättre, vilket i sin tur har lett till att jag blivit gladare och hoppat ur soffan. Visst sitter jag i soffan också för den är ju skön, men jag vill inte BARA sitta där. Sen nyår har jag haft 4 trevliga middagar här hemma med vänner och kollegor. Jag har gått på spontana kaffebesök. Mysiga grannträffar. Jag har gått på hockey. Jag har besökt restauranger. Jag har prioriterat det sociala i stället för städ och tvätt. Jag och maken har till och med börjat bugga! Jag har verkligen försökt att göra mitt liv ännu rikare.
Jag hoppas att även ni håller era löften till er själva. Det är ni värda!
Kram
/ Å
tisdag 1 februari 2011
En bra dag!
Vissa dagar är bättre än andra. Som den här alldeles vanliga tisdagen. Tisdagar i sig är ju inte alldeles så där fantastiska. Måndagar och tisdagar är egentligen rätt så onödiga dagar, enligt mig. Bara av den enkla anledningen att det är alldeles för långt bort till helgen. Mina favoritdagar är nog torsdag, fredag, lördag och söndag. På topp-placering av dessa fyra dagar finns så klart lördag och söndag, tätt följd av fredag. Men trots namnet på denna dag var det en bra dag!
Jag är så stolt över mina elever som är så duktiga. Jag har så roligt tillsammans med dem och de är så otroligt arbetsvilliga och duktiga! Jag kan inte vara annat än glad i klassrummet!
Sen har jag även hunnit med att förbereda det mesta inför kursplanekonferensen på torsdag. Jag har läst på den mesta, skrivit ut det jag skulle och ser nu fram emot torsdagen.
Sen åkte jag till världens bästa frisör och klippte mig. Snyggt! Tycker jag och hon i alla fall ;)
Åt en snabb Ceasar-sallad på "Mat och Prat". När jag tänkte sätta mig där i min ensamhet och äta, så tittar jag åt sidan och vem sitter inte där? Jo, Maja med friends. Så min kära dotter höll mig sällskap. Trevligt!
Universitet nästa. Där pågick lärarseminarier hela dagen. Jag gick först på en föreläsningen som hette "Skolan suger, eller? Sen en föreläsning av Kulturskolan som handlade om skrivande och skapande. Den första gav mer tänkvärdheter (inget nytt egentligen), den andra gav härliga tips som man kan direkt till klassrummet. Det ska jag göra. Ser redan fram emot det!
Kom hem efter 19. Var hemma 20 minuter innan jag begav mig ut på en skön promenad. Som sällskap på promenaden hade jag en trevligt telefonsamtal.
Trots att jag borde vara trött på allt socialiserande under hela dagen, så var jag inte det utan gick in till goda vänner för en kopp kaffe. Där blev jag sittande till efter 22.
Ibland är det bra och skönt att inte vara hemma så mycket. Man kommer ifrån tvätt, städ, matlagning, plock och alla måsten och kan ägna sig åt trevliga saker. De mindre trevliga sakerna är ju tyvärr kvar till i morgon, men i morgon är en annan dag.
Hoppas att ni har haft en Glad-trevlig-tisdag ni med!
/ Å
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)